Backवापस

Shri Hanuman

श्री हनुमत्ताण्डव स्तोत्रम्

Hanuman Tandav Stotram

Composed by Lokeśvara Bhaṭṭa

A rhythmic tāṇḍava-hymn celebrating Hanumān's exploits — from swallowing the sun and befriending Sugrīva to burning Laṅkā. The phala promises all prosperity and freedom from fear of enemies to one who recites it on Tuesdays.

Dhyāna

वन्दे सिन्दूरवर्णाभं लोहिताम्बरभूषितम् । रक्ताङ्गरागशोभाढ्यं शोणापुच्छं कपीश्वरम् ॥

vande sindūra-varṇābhaṃ lohitāmbara-bhūṣitam | raktāṅga-rāga-śobhāḍhyaṃ śoṇā-pucchaṃ kapīśvaram ||

Vande sindoora-varnaabham lohitaambara-bhooshitam, raktaanga-raaga-shobhaadhyam shonaa-puchchham kapeeshvaram.

सिन्दूर-वर्ण की आभावाले, लाल वस्त्रों से विभूषित, रक्त-चन्दन के अंगराग की शोभा से सम्पन्न, लाल पूँछवाले कपीश्वर (हनुमान) की मैं वन्दना करता हूँ।

I adore the Lord of monkeys — glowing vermilion, robed in red, resplendent with crimson unguents, his tail aflame with red.

भजे समीरनन्दनं, सुभक्तचित्तरञ्जनं, दिनेशरूपभक्षकं, समस्तभक्तरक्षकम् । सुकण्ठकार्यसाधकं, विपक्षपक्षबाधकं, समुद्रपारगामिनं, नमामि सिद्धकामिनम् ॥ १॥

bhaje samīra-nandanaṃ, su-bhakta-citta-rañjanaṃ, dineśa-rūpa-bhakṣakaṃ, samasta-bhakta-rakṣakam | sukaṇṭha-kārya-sādhakaṃ, vipakṣa-pakṣa-bādhakaṃ, samudra-pāra-gāminaṃ, namāmi siddha-kāminam ||1||

Bhaje sameera-nandanam, su-bhakta-chitta-ranjanam, dinesha-roopa-bhakshakam, samasta-bhakta-rakshakam; sukantha-kaarya-saadhakam, vipaksha-paksha-baadhakam, samudra-paara-gaaminam, namaami siddha-kaaminam.

पवन-पुत्र, भक्तों के चित्त को आनन्दित करनेवाले, (बाल्यकाल में) सूर्य-बिम्ब को निगल जानेवाले, समस्त भक्तों के रक्षक का मैं भजन करता हूँ; सुग्रीव का कार्य सिद्ध करनेवाले, शत्रु-पक्ष को बाधा पहुँचानेवाले, समुद्र पार कर जानेवाले, सिद्धियों के स्वामी को मैं नमस्कार करता हूँ।

I worship the Wind's son, delighter of devotees' hearts, who (as a child) swallowed the orb of the sun, protector of all his devotees; accomplisher of Sugrīva's cause, thwarter of the enemy host, crosser of the ocean — the master of attainments I salute.

सुशङ्कितं सुकण्ठभुक्तवान् हि यो हितं वचस्त्वमाशु धैर्यमाश्रय, अत्र वो भयं कदापि न । इति प्लवङ्गनाथभाषितं निशम्य वानराधिनाथ आप शं तदा, स रामदूत आश्रयः ॥ २॥

su-śaṅkitaṃ sukaṇṭha-bhuktavān hi yo hitaṃ vacas-tvam-āśu dhairyam-āśraya, atra vo bhayaṃ kadāpi na | iti plavaṅga-nātha-bhāṣitaṃ niśamya vānarādhinātha āpa śaṃ tadā, sa rāma-dūta āśrayaḥ ||2||

Su-shankitam sukantha-bhuktavaan hi yo hitam vachas tvam aashu dhairyam aashraya, atra vo bhayam kadaapi na; iti plavanga-naatha-bhaashitam nishamya vaanaraadhinaatha aapa sham tadaa, sa raama-doota aashrayah.

(वालि के भय से) अत्यन्त शंकित सुग्रीव को जिसने हितकर वचन कहा — "तुम शीघ्र धैर्य धारण करो, यहाँ तुम्हें कभी भय नहीं" — कपिनाथ (हनुमान) का यह कथन सुनकर वानरराज को तब शान्ति मिली; वही रामदूत मेरा आश्रय है।

To Sugrīva trembling (in fear of Vāli) he spoke the wholesome word: "Take courage at once — here no fear shall ever touch you"; hearing the monkey-chief's speech the monkey-king found peace; that envoy of Rāma is my refuge.

सुदीर्घबाहुलोचनेन, पुच्छगुच्छशोभिना, भुजद्वयेन सोदरौ निजांसयुग्ममास्थितौ । कृतौ हि कोसलाधिपौ, कपीशराजसन्निधौ, विदेहजेशलक्ष्मणौ, स मे शिवं करोत्वरम् ॥ ३॥

su-dīrgha-bāhu-locanena, puccha-guccha-śobhinā, bhuja-dvayena sodarau nijāṃsa-yugmam-āsthitau | kṛtau hi kosalādhipau, kapīśa-rāja-sannidhau, videhajeśa-lakṣmaṇau, sa me śivaṃ karotv-aram ||3||

Su-deergha-baahu-lochanena, puchchha-guchchha-shobhinaa, bhuja-dvayena sodarau nijaamsa-yugmam aasthitau; kritau hi kosalaadhipau, kapeesha-raaja-sannidhau, videhajesha-lakshmanau, sa me shivam karotv-aram.

लम्बी भुजाओं और (विशाल) नेत्रोंवाले, पूँछ के गुच्छ से सुशोभित जिसने अपनी दोनों भुजाओं से उन दोनों भाइयों — सीतापति राम और लक्ष्मण, कोसल के स्वामियों — को अपने दोनों कन्धों पर बिठाकर कपिराज (सुग्रीव) के समीप पहुँचाया; वह (हनुमान) शीघ्र मेरा कल्याण करे।

Long of arm and eye, adorned with his tufted tail, he set the two brothers — the lords of Kosala, Sītā's lord and Lakṣmaṇa — upon his own two shoulders and bore them into the presence of the monkey-king; may he swiftly work my good.

सुशब्दशास्त्रपारगं, विलोक्य रामचन्द्रमाः, कपीशनाथसेवकं, समस्तनीतिमार्गगम् । प्रशस्य लक्ष्मणं प्रति, प्रलम्बबाहुभूषितः कपीन्द्रसख्यमाकरोत्, स्वकार्यसाधकः प्रभुः ॥ ४॥

su-śabda-śāstra-pāragaṃ, vilokya rāmacandramāḥ, kapīśa-nātha-sevakaṃ, samasta-nīti-mārgagam | praśasya lakṣmaṇaṃ prati, pralamba-bāhu-bhūṣitaḥ kapīndra-sakhyam-ākarot, sva-kārya-sādhakaḥ prabhuḥ ||4||

Su-shabda-shaastra-paaragam, vilokya raamachandramaah, kapeesha-naatha-sevakam, samasta-neeti-maargagam; prashasya lakshmanam prati, pralamba-baahu-bhooshitah kapeendra-sakhyam aakarot, sva-kaarya-saadhakah prabhuh.

शब्दशास्त्र (व्याकरण) के पारगामी, कपिराज के सेवक और समस्त नीति-मार्ग के ज्ञाता उस (हनुमान) को देखकर रामचन्द्र ने लक्ष्मण के समक्ष उसकी प्रशंसा की; और लम्बी भुजाओंवाले, अपना कार्य सिद्ध करनेवाले प्रभु ने (उसके द्वारा) कपीन्द्र सुग्रीव से मैत्री की।

Beholding him — master of the science of speech, servant of the monkey-king, walker of every path of right conduct — Rāmacandra praised him to Lakṣmaṇa; and the long-armed Lord, accomplisher of his own purpose, made through him his pact with the monkey-chief.

प्रचण्डवेगधारिणं, नगेन्द्रगर्वहारिणं, फणीशमातृगर्वहृद्दृशास्यवासनाशकृत् । विभीषणेन सख्यकृद्विदेहजातितापहृत्, सुकण्ठकार्यसाधकं, नमामि यातुधान्तकम् ॥ ५॥

pracaṇḍa-vega-dhāriṇaṃ, nagendra-garva-hāriṇaṃ, phaṇīśa-mātṛ-garva-hṛd-dṛśāsya-vāsa-nāśakṛt | vibhīṣaṇena sakhya-kṛd-videhajāti-tāpa-hṛt, sukaṇṭha-kārya-sādhakaṃ, namāmi yātudhāntakam ||5||

Prachanda-vega-dhaarinam, nagendra-garva-haarinam, phaneesha-maatri-garva-hrid-drishaasya-vaasa-naashakrit; vibheeshanena sakhya-krid videhajaati-taapa-hrit, sukantha-kaarya-saadhakam, namaami yaatudhaantakam.

प्रचण्ड वेग धारण करनेवाले, (मैनाक) पर्वतराज के गर्व को हरनेवाले, नागमाता सुरसा के गर्व और (सिंहिका की) दृष्टि-छाया पकड़ने की प्रवृत्ति को नष्ट करनेवाले; विभीषण से मैत्री करनेवाले, विदेह-नन्दिनी का ताप हरनेवाले, सुग्रीव का कार्य सिद्ध करनेवाले, राक्षसों के अन्तक (हनुमान) को मैं नमस्कार करता हूँ।

Bearer of terrific speed, humbler of the mountain-king's pride, destroyer of the serpent-mother Surasā's arrogance and of the shadow-seizing (Siṃhikā); friend to Vibhīṣaṇa, remover of Videha's daughter's anguish, accomplisher of Sugrīva's cause — the ender of demons I salute.

नमामि पुष्पमौलिनं, सुवर्णवर्णधारिणं, गदायुधेन भूषितं, किरीटकुण्डलान्वितम् । सुपुच्छगुच्छतुच्छलङ्कदाहकं सुनायकं, विपक्षपक्षराक्षसेन्द्रसर्ववंशनाशकम् ॥ ६॥

namāmi puṣpa-maulinaṃ, suvarṇa-varṇa-dhāriṇaṃ, gadāyudhena bhūṣitaṃ, kirīṭa-kuṇḍalānvitam | su-puccha-guccha-tuccha-laṅka-dāhakaṃ su-nāyakaṃ, vipakṣa-pakṣa-rākṣasendra-sarva-vaṃśa-nāśakam ||6||

Namaami pushpa-maulinam, suvarna-varna-dhaarinam, gadaayudhena bhooshitam, kireeta-kundalaanvitam; su-puchchha-guchchha-tuchchha-lanka-daahakam su-naayakam, vipaksha-paksha-raakshasendra-sarva-vamsha-naashakam.

पुष्पों का मुकुट और स्वर्ण-वर्ण धारण करनेवाले, गदा-आयुध से विभूषित, किरीट-कुण्डलों से युक्त; अपनी पूँछ के गुच्छ मात्र से (उनके लिए) तुच्छ लंका को जला देनेवाले श्रेष्ठ नायक, शत्रु-पक्ष के राक्षसराज के समस्त वंश का नाश करनेवाले को मैं नमस्कार करता हूँ।

I salute him — flower-crowned, golden-hued, adorned with the mace, wearing diadem and earrings; the noble leader who with the mere tuft of his tail burned Laṅkā (a trifle to him), destroyer of the whole line of the enemy demon-king.

रघूत्तमस्य सेवकं नमामि लक्ष्मणप्रियं, दिनेशवंशभूषणस्य मुद्रिकाप्रदर्शकम् । विदेहजातिशोकतापहारिणं प्रहारिणं, सुसूक्ष्मरूपधारिणं नमामि दीर्घरूपिणम् ॥ ७॥

raghūttamasya sevakaṃ namāmi lakṣmaṇa-priyaṃ, dineśa-vaṃśa-bhūṣaṇasya mudrikā-pradarśakam | videhajāti-śoka-tāpa-hāriṇaṃ prahāriṇaṃ, su-sūkṣma-rūpa-dhāriṇaṃ namāmi dīrgha-rūpiṇam ||7||

Raghoottamasya sevakam namaami lakshmana-priyam, dinesha-vamsha-bhooshanasya mudrikaa-pradarshakam; videhajaati-shoka-taapa-haarinam prahaarinam, su-sookshma-roopa-dhaarinam namaami deergha-roopinam.

रघुकुल-श्रेष्ठ राम के सेवक, लक्ष्मण के प्रिय को मैं नमस्कार करता हूँ — जिसने सूर्यवंश के भूषण (राम) की मुद्रिका (सीता को) दिखायी; विदेह-नन्दिनी के शोक-ताप को हरनेवाले, (शत्रुओं पर) प्रहार करनेवाले, अति सूक्ष्म रूप और विराट रूप — दोनों धारण करनेवाले को मैं नमस्कार करता हूँ।

Servant of the best of Raghus, dear to Lakṣmaṇa, who showed (to Sītā) the signet ring of the ornament of the Sun's line; remover of Videha's daughter's burning grief, mighty striker, wearer alike of the subtlest and the most colossal form — him I salute.

नभस्वदात्मजेन भास्वता त्वया कृता महासहायता यया द्वयोर्हितं ह्यभूत्स्वकृत्यतः । सुकण्ठ आप तारकां रघूत्तमो विदेहजां निपात्य वालिनं प्रभुस्ततो दशाननं खलम् ॥ ८॥

nabhasvad-ātmajena bhāsvatā tvayā kṛtā mahā-sahāyatā yayā dvayor-hitaṃ hy-abhūt-sva-kṛtyataḥ | sukaṇṭha āpa tārakāṃ raghūttamo videhajāṃ nipātya vālinaṃ prabhus-tato daśānanaṃ khalam ||8||

Nabhasvad-aatmajena bhaasvataa tvayaa kritaa mahaa-sahaayataa yayaa dvayor hitam hy-abhoot sva-krityatah; sukantha aapa taarakaam raghoottamo videhajaam nipaatya vaalinam prabhus tato dashaananam khalam.

हे पवन-पुत्र! हे तेजस्वी! तुमने अपने कर्म से ऐसी महासहायता की जिससे दोनों का हित हुआ — सुग्रीव ने वालि के मारे जाने पर तारा (और राज्य) पाया, और प्रभु रघूत्तम ने दुष्ट दशानन को मारकर विदेह-नन्दिनी को पाया।

O radiant son of the Wind! By your own deeds you rendered such mighty aid that both were served — Sugrīva, with Vāli felled, gained Tārā (and his kingdom); and the Lord, best of Raghus, felling the wicked ten-faced one, regained Videha's daughter.

Phala-śruti

इमं स्तवं कुजेऽह्नि यः पठेत्सुचेतसा नरः, कपीशनाथसेवको भुनक्ति सर्वसम्पदः । प्लवङ्गराजसत्कृपाकटाक्षभाजनः सदा, न शत्रुतो भयं भवेत्कदापि तस्य नुस्त्विह ॥ ९॥

imaṃ stavaṃ kuje'hni yaḥ paṭhet-su-cetasā naraḥ, kapīśa-nātha-sevako bhunakti sarva-sampadaḥ | plavaṅga-rāja-sat-kṛpā-kaṭākṣa-bhājanaḥ sadā, na śatruto bhayaṃ bhavet-kadāpi tasya nus-tv-iha ||9||

Imam stavam kuje'hni yah pathet su-chetasaa narah, kapeesha-naatha-sevako bhunakti sarva-sampadah; plavanga-raaja-sat-kripaa-kataaksha-bhaajanah sadaa, na shatruto bhayam bhavet kadaapi tasya nus tv-iha.

जो मनुष्य मंगलवार के दिन एकाग्र चित्त से इस स्तव का पाठ करता है, वह कपीश्वर का सेवक बनकर समस्त सम्पदाओं का भोग करता है; वह सदा वानरराज की सत्कृपा-कटाक्ष का पात्र रहता है, और इस लोक में उसे शत्रु से कभी भय नहीं होता।

The man who recites this hymn on a Tuesday with collected mind enjoys, as a servant of the monkey-Lord, every prosperity; ever the object of the monkey-king's gracious glance, he never in this world need fear a foe.

नेत्राङ्गनन्दधरणीवत्सरेऽनङ्गवासरे । लोकेश्वराख्यभट्टेन हनुमत्ताण्डवं कृतम् ॥ १०॥

netrāṅga-nanda-dharaṇī-vatsare'naṅga-vāsare | lokeśvarākhya-bhaṭṭena hanumat-tāṇḍavaṃ kṛtam ||10||

Netraanga-nanda-dharanee-vatsare'nanga-vaasare, lokeshvaraakhya-bhattena hanumat-taandavam kritam.

"नेत्र-अंग-नन्द-धरणी" (संकेतांकित) संवत्सर में, अनंग-वासर (कामदेव के दिन) को, लोकेश्वर नामक भट्ट ने यह हनुमत्-ताण्डव रचा।

In the year marked "netra-aṅga-nanda-dharaṇī", on the day of Anaṅga, the paṇḍit named Lokeśvara Bhaṭṭa composed this Hanumat-tāṇḍava.

Colophon

॥ इति श्रीहनुमत्ताण्डवस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrī-hanumat-tāṇḍava-stotraṃ sampūrṇam ||

Iti Shri-Hanumat-taandava-stotram sampoornam.

इस प्रकार श्रीहनुमत्-ताण्डव स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।

Thus ends the Śrī Hanumat-tāṇḍava Stotram.

Frequently asked questions

What is the Hanuman Tandav Stotram?

Hanuman Tandav Stotram (श्री हनुमत्ताण्डव स्तोत्रम्) is a stotram dedicated to Hanuman. A Stotram is a hymn of praise in Sanskrit verse that glorifies a deity and is recited to earn merit and the deity's grace.

Which deity is the Hanuman Tandav Stotram dedicated to?

The Hanuman Tandav Stotram is dedicated to Hanuman.

Is the Hanuman Tandav Stotram available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Hanuman Tandav Stotram is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Hanuman Tandav Stotram?

The Hanuman Tandav Stotram is drawn from Composed by Lokeśvara Bhaṭṭa.

Can I read the Hanuman Tandav Stotram online for free?

Yes - the Hanuman Tandav Stotram is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.