Backवापस

Maa Ganga

श्रीगङ्गाष्टकम्

Gaṅgāṣṭakam

By Ādi Śaṅkarācārya

Śaṅkara’s lyrical octet to the Gaṅgā — water of Brahmā’s vessel, foot-water of Viṣṇu, jewel of Śiva’s locks — praying for her grace, a death on her bank with Nārāyaṇa’s feet in mind, and undying devotion that knows Hari and Hara as one.

भगवति तव तीरे नीरमात्राशनोऽहं विगतविषयतृष्णः कृष्णमाराधयामि । सकलकलुषभङ्गे स्वर्गसोपानसङ्गे तरलतरतरङ्गे देवि गङ्गे प्रसीद ॥ १॥

bhagavati tava tīre nīra-mātrāśano'haṃ vigata-viṣaya-tṛṣṇaḥ kṛṣṇam ārādhayāmi | sakala-kaluṣa-bhaṅge svarga-sopāna-saṅge tarala-tara-taraṅge devi gaṅge prasīda ||1||

bhagavati tava tire nira-matrashano'ham vigata-vishaya-trishnah krishnam aradhayami | sakala-kalusha-bhange svarga-sopana-sange tarala-tara-tarange devi gange prasida ||1||

हे भगवति! आपके तट पर केवल जल का आहार करता हुआ, विषयों की तृष्णा से रहित होकर मैं श्रीकृष्ण की आराधना करता हूँ। हे समस्त पापों का भंजन करनेवाली, स्वर्ग की सीढ़ी से जुड़ी, चंचल-तरल तरंगोंवाली देवी गंगे! प्रसन्न होइए।

O Goddess! Dwelling on Your bank, taking only water for food, freed of thirst for sense-objects, I worship Kṛṣṇa. Breaker of every sin, stairway joined to heaven, of swift-dancing waves — O Goddess Gaṅgā, be gracious!

भगवति भवलीलामौलिमाले तवाम्भः कणमणुपरिमाणं प्राणिनो ये स्पृशन्ति । अमरनगरनारीचामरग्राहिणीनां विगतकलिकलङ्कातङ्कमङ्के लुठन्ति ॥ २॥

bhagavati bhava-līlā-mauli-māle tavāmbhaḥ kaṇam aṇu-parimāṇaṃ prāṇino ye spṛśanti | amara-nagara-nārī-cāmara-grāhiṇīnāṃ vigata-kali-kalaṅkātaṅkam aṅke luṭhanti ||2||

bhagavati bhava-lila-mauli-male tavambhah kanam anu-parimanam pranino ye sprishanti | amara-nagara-nari-chamara-grahininam vigata-kali-kalankatankam anke luthanti ||2||

हे भगवति, शिवजी के मस्तक पर लीला करती माला! जो प्राणी आपके जल का अणु-भर कण भी स्पर्श करते हैं, वे कलियुग के कलंक और भय से मुक्त होकर देवनगर की चामर ढुलानेवाली अप्सराओं की गोद में विलसते हैं।

O Goddess, the garland playing on Śiva’s head! Beings who touch but an atom of Your water, freed of Kali’s stain and dread, come to rest in the laps of the cāmara-bearing maidens of the gods’ city.

ब्रह्माण्डं खण्डयन्ती हरशिरसि जटावल्लिमुल्लासयन्ती स्वर्लोकादापतन्ती कनकगिरिगुहागण्डशैलात्स्खलन्ती । क्षोणीपृष्ठे लुठन्ती दुरितचयचमूनिर्भरं भर्त्सयन्ती पाथोधिं पुरयन्ती सुरनगरसरित्पावनी नः पुनातु ॥ ३॥

brahmāṇḍaṃ khaṇḍayantī hara-śirasi jaṭā-vallim ullāsayantī svarlokād āpatantī kanaka-giri-guhā-gaṇḍa-śailāt skhalantī | kṣoṇī-pṛṣṭhe luṭhantī durita-caya-camū-nirbharaṃ bhartsayantī pāthodhiṃ purayantī sura-nagara-sarit pāvanī naḥ punātu ||3||

brahmandam khandayanti hara-shirasi jata-vallim ullasayanti svarlokad apatanti kanaka-giri-guha-ganda-shailat skhalanti | kshoni-prishthe luthanti durita-chaya-chamu-nirbharam bhartsayanti pathodhim purayanti sura-nagara-sarit pavani nah punatu ||3||

जो ब्रह्माण्ड को भेदती हुई, शिवजी के शीश पर जटा-लता को उल्लसित करती हुई, स्वर्ग से उतरती हुई, स्वर्ण-पर्वत की गुफाओं और चट्टानों से फिसलती हुई, धरती की पीठ पर लोटती हुई, पापों की सेनाओं को घोर ललकारती हुई समुद्र को भर देती है — वह देवनगर की पावन नदी हमें पवित्र करे।

Cleaving the cosmic egg, setting dancing the creeper-locks on Hara’s head, plunging from heaven, slipping down the boulders of the golden mountain’s caves, rolling across the earth’s back, fiercely scolding the massed armies of sin, filling the ocean — may the purifying river of the gods’ city make us pure.

मज्जन्मातङ्गकुम्भच्युतमदमदिरामोदमत्तालिजालं स्नानैः सिद्धाङ्गनानां कुचयुगविगलत्कुङ्कुमासङ्गपिङ्गम् । सायंप्रातर्मुनीनां कुशकुसुमचयैश्छन्नतीरस्थनीरं पायान्नो गाङ्गमम्भः करिकलभकराक्रान्तरंहस्तरङ्गम् ॥ ४॥

majjan-mātaṅga-kumbha-cyuta-mada-madirā-moda-mattāli-jālaṃ snānaiḥ siddhāṅganānāṃ kuca-yuga-vigalat-kuṅkumāsaṅga-piṅgam | sāyaṃ-prātar munīnāṃ kuśa-kusuma-cayaiś channa-tīrastha-nīraṃ pāyān no gāṅgam ambhaḥ kari-kalabha-karākrānta-raṃhas-taraṅgam ||4||

majjan-matanga-kumbha-chyuta-mada-madira-moda-mattali-jalam snanaih siddhanganam kucha-yuga-vigalat-kunkumasanga-pingam | sayam-pratar muninam kusha-kusuma-chayaish chhanna-tirastha-niram payan no gangam ambhah kari-kalabha-karakranta-ramhas-tarangam ||4||

जिसमें स्नान करते हाथियों के गण्डस्थल से चूते मद की सुगन्ध से भौंरों के झुण्ड उन्मत्त हैं; सिद्ध-स्त्रियों के स्नान से जो उनके वक्ष से धुलते कुंकुम के संग से पीला हो उठा है; सायं-प्रातः मुनियों के कुश और पुष्पों के समूहों से जिसका तटवर्ती जल ढका रहता है; और हाथी के बच्चों की सूँड़ों से जिसकी वेगवती तरंगें आन्दोलित हैं — वह गंगाजल हमारी रक्षा करे।

Its swarms of bees drunk on the scent of ichor trickling from the temples of bathing elephants; tawny with the kuṅkuma washed from the breasts of bathing siddha-maidens; its bank-side waters strewn at dawn and dusk with the sages’ kuśa grass and flowers; its racing waves tossed by the trunks of elephant calves — may that water of the Gaṅgā protect us.

आदावादिपितामहस्य नियमव्यापारपात्रे जलं पश्चात्पन्नगशायिनो भगवतः पादोदकं पावनम् । भूयः शम्भुजटाविभूषणमणिर्जह्नोर्महर्षेरियं कन्या कल्मषनाशिनी भगवती भागीरथी दृश्यते ॥ ५॥

ādāv ādi-pitāmahasya niyama-vyāpāra-pātre jalaṃ paścāt pannaga-śāyino bhagavataḥ pādodakaṃ pāvanam | bhūyaḥ śambhu-jaṭā-vibhūṣaṇa-maṇir jahnor maharṣer iyaṃ kanyā kalmaṣa-nāśinī bhagavatī bhāgīrathī dṛśyate ||5||

adav adi-pitamahasya niyama-vyapara-patre jalam paschat pannaga-shayino bhagavatah padodakam pavanam | bhuyah shambhu-jata-vibhushana-manir jahnor maharsher iyam kanya kalmasha-nashini bhagavati bhagirathi drishyate ||5||

जो पहले आदि-पितामह ब्रह्मा के कमण्डलु का जल थी, फिर शेषशायी भगवान विष्णु का पावन चरणोदक बनी, और फिर शिवजी की जटाओं का विभूषण-मणि — वही जह्नु महर्षि की कन्या, पापों का नाश करनेवाली भगवती भागीरथी आज प्रत्यक्ष दिखाई देती है।

First the water in the primal Creator’s ritual vessel, then the holy foot-water of the Lord who sleeps on the serpent, then the crest-jewel adorning Śambhu’s matted hair — she, daughter of the sage Jahnu, destroyer of sin, the blessed Bhāgīrathī, stands here before our eyes.

शैलेन्द्रादवतारिणी निजजले मज्जज्जनोत्तारिणी पारावारविहारिणी भवभयश्रेणीसमुत्सारिणी । शेषाहेरनुकारिणी हरशिरोवल्लीदलाकारिणी काशीप्रान्तविहारिणी विजयते गङ्गा मनोहारिणी ॥ ६॥

śailendrād avatāriṇī nija-jale majjaj-janottāriṇī pārāvāra-vihāriṇī bhava-bhaya-śreṇī-samutsāriṇī | śeṣāher anukāriṇī hara-śiro-vallī-dalākāriṇī kāśī-prānta-vihāriṇī vijayate gaṅgā manohāriṇī ||6||

shailendrad avatarini nija-jale majjaj-janottarini paravara-viharini bhava-bhaya-shreni-samutsarini | sheshaher anukarini hara-shiro-valli-dalakarini kashi-pranta-viharini vijayate ganga manoharini ||6||

जो हिमालय से उतरती है, अपने जल में डुबकी लगानेवालों को भवसागर से पार उतारती है, समुद्र तक विहार करती है, भव-भय की पंक्तियों को भगा देती है; जो शेषनाग-सी धवल है, शिवजी के शीश पर जटा-लता के पत्ते-सी विराजती है, और काशी के आँचल में विहार करती है — वह मनोहारिणी गंगा सदा विजयिनी है।

Descending from the king of mountains, ferrying across those who plunge into her waters, sporting all the way to the sea, scattering the ranks of worldly fear; white as the serpent Śeṣa, curling like a leaf of the creeper-locks on Hara’s head, flowing past the precincts of Kāśī — victorious is the enchanting Gaṅgā!

कुतो वीचिर्वीचिस्तव यदि गता लोचनपथं त्वमापीता पीताम्बरपुरनिवासं वितरसि । त्वदुत्सङ्गे गङ्गे पतति यदि कायस्तनुभृतां तदा मातः शातक्रतवपदलाभोऽप्यतिलघुः ॥ ७॥

kuto vīcir vīcis tava yadi gatā locana-pathaṃ tvam āpītā pītāmbara-pura-nivāsaṃ vitarasi | tvad-utsaṅge gaṅge patati yadi kāyas tanu-bhṛtāṃ tadā mātaḥ śātakratava-pada-lābho'py atilaghuḥ ||7||

kuto vichir vichis tava yadi gata lochana-patham tvam apita pitambara-pura-nivasam vitarasi | tvad-utsange gange patati yadi kayas tanu-bhritam tada matah shatakratava-pada-labho'py atilaghuh ||7||

लहर की तो बात ही क्या — आपकी एक लहर भी यदि किसी के दृष्टि-पथ में आ जाये, और आपका जल पी लिया जाये, तो आप पीताम्बरधारी विष्णु के धाम का वास दे देती हैं; और हे माता गंगे! यदि देहधारी का शरीर आपकी गोद में गिर पड़े, तो उसके आगे इन्द्र-पद की प्राप्ति भी अत्यन्त तुच्छ है।

What need even of a wave? If but one wave of Yours crosses the path of sight, and Your water is sipped, You bestow a home in the city of the yellow-robed Lord; and if a mortal’s body falls into Your lap, O Mother Gaṅgā, then even the winning of Indra’s throne is a trifle beside it.

गङ्गे त्रैलोक्यसारे सकलसुरवधूधौतविस्तीर्णतोये पूर्णब्रह्मस्वरूपे हरिचरणरजोहारिणि स्वर्गमार्गे । प्रायश्चित्तं यदि स्यात्तव जलकणिका ब्रह्महत्यादिपापे कस्त्वां स्तोतुं समर्थस्त्रिजगदघहरे देवि गङ्गे प्रसीद ॥ ८॥

gaṅge trailokya-sāre sakala-sura-vadhū-dhauta-vistīrṇa-toye pūrṇa-brahma-svarūpe hari-caraṇa-rajo-hāriṇi svarga-mārge | prāyaścittaṃ yadi syāt tava jala-kaṇikā brahma-hatyādi-pāpe kas tvāṃ stotuṃ samarthas tri-jagad-agha-hare devi gaṅge prasīda ||8||

gange trailokya-sare sakala-sura-vadhu-dhauta-vistirna-toye purna-brahma-svarupe hari-charana-rajo-harini svarga-marge | prayashchittam yadi syat tava jala-kanika brahma-hatyadi-pape kas tvam stotum samarthas tri-jagad-agha-hare devi gange prasida ||8||

हे त्रैलोक्य की सार गंगे! समस्त देव-वधुएँ जिसके विस्तीर्ण जल में स्नान करती हैं, जो पूर्णब्रह्मस्वरूपा है, हरि के चरणों की रज हरनेवाली और स्वर्ग का मार्ग है! ब्रह्महत्या जैसे पापों का प्रायश्चित्त यदि कहीं है, तो वह आपके जल की एक कणिका है — फिर हे तीनों जगत के पाप हरनेवाली देवी गंगे! आपकी स्तुति करने में कौन समर्थ है? प्रसन्न होइए।

O Gaṅgā, essence of the three worlds, Your broad waters laved by all the brides of the gods, the very form of the full Brahman, bearer of the dust of Hari’s feet, road to heaven! If there be any expiation for sins like the slaying of a brāhmaṇa, it is a single droplet of Your water — who then can suffice to praise You, O Goddess who takes away the sin of the three worlds? Be gracious!

मातर्जाह्नवि शम्भुसङ्गवलिते मौलौ निधायाञ्जलिं त्वत्तीरे वपुषोऽवसानसमये नारायणाङ्घ्रिद्वयम् । सानन्दं स्मरतो भविष्यति मम प्राणप्रयाणोत्सवे भूयाद्भक्तिरविच्युता हरिहराद्वैतात्मिका शाश्वती ॥ ९॥

mātar jāhnavi śambhu-saṅga-valite maulau nidhāyāñjaliṃ tvat-tīre vapuṣo'vasāna-samaye nārāyaṇāṅghri-dvayam | sānandaṃ smarato bhaviṣyati mama prāṇa-prayāṇotsave bhūyād bhaktir avicyutā hari-harādvaitātmikā śāśvatī ||9||

matar jahnavi shambhu-sanga-valite maulau nidhayanjalim tvat-tire vapusho'vasana-samaye narayananghri-dvayam | sanandam smarato bhavishyati mama prana-prayanotsave bhuyad bhaktir avichyuta hari-haradvaitatmika shashvati ||9||

हे माता जाह्नवी! शिव-संग से शोभित मस्तक पर अंजलि रखकर, आपके तट पर शरीर के अवसान के समय नारायण के युगल चरणों का आनन्दपूर्वक स्मरण करते हुए — मेरे प्राण-प्रयाण के उत्सव में हरि और हर के अद्वैत-स्वरूपवाली अविचल, शाश्वत भक्ति मुझे प्राप्त हो।

Mother Jāhnavī! With folded hands laid upon my brow — You who are graced by Śambhu’s company — remembering with joy the two feet of Nārāyaṇa as my body ends upon Your bank, may unbroken, everlasting devotion, knowing Hari and Hara as one, be mine at the festival of my life’s departure.

Phala-śruti

गङ्गाष्टकमिदं पुण्यं यः पठेत्प्रयतो नरः । सर्वपापविनिर्मुक्तो विष्णुलोकं स गच्छति ॥ १०॥

gaṅgāṣṭakam idaṃ puṇyaṃ yaḥ paṭhet prayato naraḥ | sarva-pāpa-vinirmukto viṣṇu-lokaṃ sa gacchati ||10||

gangashtakam idam punyam yah pathet prayato narah | sarva-papa-vinirmukto vishnu-lokam sa gachchhati ||10||

जो मनुष्य संयमपूर्वक इस पुण्यमय गंगाष्टक का पाठ करता है, वह समस्त पापों से मुक्त होकर विष्णुलोक को जाता है।

The man who, disciplined, recites this holy Gaṅgāṣṭaka is freed from every sin and goes to the realm of Viṣṇu.

Colophon

॥ इति श्रीमत्परमहंसपरिव्राजकाचार्यस्य श्रीगोविन्दभगवत्पूज्यपादशिष्यस्य श्रीमच्छङ्करभगवतः कृतौ गङ्गाष्टकं सम्पूर्णम् ॥

iti śrīmat-paramahaṃsa-parivrājakācāryasya śrī-govinda-bhagavat-pūjyapāda-śiṣyasya śrīmac-chaṅkara-bhagavataḥ kṛtau gaṅgāṣṭakaṃ sampūrṇam ||

iti shrimat-paramahamsa-parivrajakacharyasya shri-govinda-bhagavat-pujyapada-shishyasya shrimach-chhankara-bhagavatah kritau gangashtakam sampurnam ||

इस प्रकार परमहंस परिव्राजकाचार्य, श्रीगोविन्द भगवत्पूज्यपाद के शिष्य श्रीमत् शंकर भगवान की कृति गंगाष्टकम् सम्पूर्ण हुआ।

Thus the Gaṅgāṣṭakam, a work of the revered Śaṅkara — paramahaṃsa, wandering teacher, disciple of Govinda Bhagavatpūjyapāda — is complete.

Frequently asked questions

What is the Gaṅgāṣṭakam?

Gaṅgāṣṭakam (श्रीगङ्गाष्टकम्) is a ashtakam dedicated to Ganga. An Ashtakam is a hymn of eight verses praising a deity, valued for being short, melodious and powerful to recite daily.

Which deity is the Gaṅgāṣṭakam dedicated to?

The Gaṅgāṣṭakam is dedicated to Ganga.

Is the Gaṅgāṣṭakam available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Gaṅgāṣṭakam is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Gaṅgāṣṭakam?

The Gaṅgāṣṭakam is drawn from By Ādi Śaṅkarācārya.

Can I read the Gaṅgāṣṭakam online for free?

Yes - the Gaṅgāṣṭakam is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.