Backवापस

Shri Vishnu

परमेश्वर स्तुति स्तोत्रम्

Parameshwara Stuti Stotram

Composed by Brahmānanda, disciple of Mauktika-Rāma Udāsīna (Parameśvara-stuti-sāra)

A deeply Vedāntic prayer of surrender — the poet pleads for the Lord's spotless glance, for tattva-jñāna that dissolves the sense of separateness, and for refuge at his feet, recalling Gajendra and others he has saved. Recited by seekers of both devotion and self-knowledge.

त्वमेकः शुद्धोऽसि त्वयि निगमबाह्या मलमयं प्रपञ्चं पश्यन्ति भ्रमपरवशाः पापनिरताः । बहिस्तेभ्यः कृत्वा स्वपदशरणं मानय विभो गजेन्द्रे दृष्टं ते शरणद वदान्यं स्वपददम् ॥ १॥

tvam-ekaḥ śuddho'si tvayi nigama-bāhyā malamayaṃ prapañcaṃ paśyanti bhrama-paravaśāḥ pāpa-niratāḥ | bahis-tebhyaḥ kṛtvā sva-pada-śaraṇaṃ mānaya vibho gajendre dṛṣṭaṃ te śaraṇada vadānyaṃ sva-padadam ||1||

Tvam ekah shuddho'si tvayi nigama-baahyaa malamayam prapancham pashyanti bhrama-paravashaah paapa-nirataah; bahis tebhyah kritvaa sva-pada-sharanam maanaya vibho, gajendre drishtam te sharanada vadaanyam sva-padadam.

आप एकमात्र शुद्ध हैं; वेद-विमुख, भ्रम के वश में पड़े पापरत लोग आपमें भी मलमय प्रपंच ही देखते हैं। हे विभो! मुझे उनसे अलग करके अपने चरणों की शरण का अधिकारी बनाइए — हे शरणदाता! गजेन्द्र के प्रसंग में आपकी वह उदारता देखी गयी है, जो अपना ही पद दे देती है।

You alone are pure; those outside the Vedas, gripped by delusion and sunk in sin, see in you only this stained world. Set me apart from them, O Lord, and grant me refuge at your feet — for in Gajendra's case, O giver of refuge, your generosity was seen to bestow your very own abode.

न सृष्टेस्ते हानिर्यदि हि कृपयातोऽवसि च मां त्वयानेके गुप्ता व्यसनमिति तेऽस्ति श्रुतिपथे । अतो मामुद्धर्तुं घटय मयि दृष्टिं सुविमलां न रिक्तां मे याच्ञां स्वजनरत कर्तुं भव हरे ॥ २॥

na sṛṣṭes-te hānir-yadi hi kṛpayāto'vasi ca māṃ tvayāneke guptā vyasanam-iti te'sti śruti-pathe | ato mām-uddhartuṃ ghaṭaya mayi dṛṣṭiṃ su-vimalāṃ na riktāṃ me yācñāṃ sva-jana-rata kartuṃ bhava hare ||2||

Na srishtes te haanir yadi hi kripayaato'vasi cha maam, tvayaaneke guptaa vyasanam iti te'sti shruti-pathe; ato maam uddhartum ghataya mayi drishtim su-vimalaam, na riktaam me yaachnaam sva-jana-rata kartum bhava Hare.

यदि कृपा करके आप मेरी भी रक्षा करें, तो आपकी सृष्टि-व्यवस्था की कोई हानि नहीं; श्रुति में सुना जाता है कि आपने अनेकों को संकट से बचाया है। अतः मेरा उद्धार करने के लिए मुझ पर अपनी निर्मल दृष्टि डालिए; हे अपने जनों से प्रेम करनेवाले हरि! मेरी याचना को खाली मत जाने दीजिए।

Your creation loses nothing if in mercy you save me too; the Veda's path records the many you have protected in distress. Cast then your spotless glance upon me to lift me up; O Hari, devoted to your own, let my plea not return empty.

कदाहं भो स्वामिन्नियतमनसा त्वां हृदि भजन्नभद्रे संसारे ह्यनवरतदुःखेऽतिविरसः । लभेयं तां शान्तिं परममुनिभिर्या ह्यधिगता दयां कृत्वा मे त्वं वितर परशान्तिं भवहर ॥ ३॥

kadāhaṃ bho svāmin-niyata-manasā tvāṃ hṛdi bhajann-abhadre saṃsāre hy-anavarata-duḥkhe'tivirasaḥ | labheyaṃ tāṃ śāntiṃ parama-munibhir-yā hy-adhigatā dayāṃ kṛtvā me tvaṃ vitara para-śāntiṃ bhava-hara ||3||

Kadaaham bho svaamin niyata-manasaa tvaam hridi bhajann abhadre samsaare hy-anavarata-duhkhe'tivirasah; labheyam taam shaantim parama-munibhir yaa hy-adhigataa, dayaam kritvaa me tvam vitara para-shaantim bhava-hara.

हे स्वामी! इस अमंगलमय, निरन्तर दुःखमय संसार से अत्यन्त विरक्त होकर, संयत मन से हृदय में आपका भजन करता हुआ मैं वह शान्ति कब पाऊँगा जो परम मुनियों ने पायी है? हे भव-हर! दया करके मुझे वह परम शान्ति प्रदान कीजिए।

When, O Master, utterly weary of this inauspicious world of unceasing sorrow, worshipping you in my heart with disciplined mind, shall I gain that peace which the greatest sages attained? Have mercy, O remover of worldly existence, and bestow on me that supreme peace.

विधाता चेद्विश्वं सृजति सृजतां मे शुभकृतिं विधुश्चेत्पाता मावतु जनिमृतेर्दुःखजलधेः । हरः संहर्ता संहरतु मम शोकं सजनकं यथाहं मुक्तः स्यां किमपि तु तथा ते विदधताम् ॥ ४॥

vidhātā ced-viśvaṃ sṛjati sṛjatāṃ me śubha-kṛtiṃ vidhuś-cet-pātā māvatu jani-mṛter-duḥkha-jaladheḥ | haraḥ saṃhartā saṃharatu mama śokaṃ sa-janakaṃ yathāhaṃ muktaḥ syāṃ kim-api tu tathā te vidadhatām ||4||

Vidhaataa ched vishvam srijati srijataam me shubha-kritim, vidhush chet paataa maavatu jani-mriter duhkha-jaladheh; Harah samhartaa samharatu mama shokam sa-janakam, yathaaham muktah syaam kim api tu tathaa te vidadhataam.

यदि विधाता (ब्रह्मा) विश्व की सृष्टि करते हैं, तो मेरे लिए शुभ कर्म रचें; यदि विष्णु पालक हैं, तो जन्म-मृत्यु के दुःख-सागर से मेरी रक्षा करें; यदि हर (शिव) संहर्ता हैं, तो मेरा शोक उसके कारण-सहित हर लें — जिस किसी भी प्रकार मैं मुक्त हो जाऊँ, वे तीनों वैसा ही करें।

If Brahmā creates the world, let him create good fortune for me; if Viṣṇu is the preserver, let him save me from the sorrow-ocean of birth and death; if Hara is the destroyer, let him destroy my grief together with its cause — let those three so arrange things, by whatever means, that I be freed.

अहं ब्रह्मानन्दस्त्वमपि च तदाख्यः सुविदितस्ततोऽहं भिन्नो नो कथमपि भवत्तः श्रुतिदृशा । तथा चेदानीं त्वं त्वयि मम विभेदस्य जननीं स्वमायां संवार्य प्रभव मम भेदं निरसितुम् ॥ ५॥

ahaṃ brahmānandas-tvam-api ca tad-ākhyaḥ su-viditas-tato'haṃ bhinno no katham-api bhavattaḥ śruti-dṛśā | tathā ced-ānīṃ tvaṃ tvayi mama vibhedasya jananīṃ sva-māyāṃ saṃvārya prabhava mama bhedaṃ nirasitum ||5||

Aham brahmaanandas tvam api cha tad-aakhyah su-viditas, tato'ham bhinno no katham api bhavattah shruti-drishaa; tathaa ched aaneem tvam tvayi mama vibhedasya jananeem, sva-maayaam samvaarya prabhava mama bhedam nirasitum.

मैं ब्रह्मानन्द (नाम का) हूँ और आप भी उसी नाम (ब्रह्म-आनन्द) से सुप्रसिद्ध हैं; श्रुति की दृष्टि से मैं आपसे किसी प्रकार भिन्न नहीं हूँ। यदि ऐसा है, तो अब आप, आपमें और मुझमें भेद उत्पन्न करनेवाली अपनी माया को समेटकर, मेरे भेद-भाव को मिटाने में समर्थ होइए।

I am named Brahmānanda, and you too are well known by that name — the Bliss of Brahman; by the Veda's vision I am in no way different from you. That being so, withdraw now your māyā, the mother of my separateness from you, and be pleased to dissolve my sense of difference.

कदाहं हे स्वामिञ्जनिमृतिमयं दुःखनिबिडं भवं हित्वा सत्येऽनवरतसुखे स्वात्मवपुषि । रमे तस्मिन्नित्यं निखिलमुनयो ब्रह्मरसिका रमन्ते यस्मिंस्ते कृतसकलकृत्या यतिवराः ॥ ६॥

kadāhaṃ he svāmiñ-jani-mṛti-mayaṃ duḥkha-nibiḍaṃ bhavaṃ hitvā satye'navarata-sukhe svātma-vapuṣi | rame tasmin-nityaṃ nikhila-munayo brahma-rasikā ramante yasmiṃs-te kṛta-sakala-kṛtyā yati-varāḥ ||6||

Kadaaham he svaamin jani-mriti-mayam duhkha-nibidam bhavam hitvaa satye'navarata-sukhe svaatma-vapushi; rame tasmin nityam nikhila-munayo brahma-rasikaa, ramante yasmims te krita-sakala-krityaa yati-varaah.

हे स्वामी! जन्म-मृत्युमय, दुःख से सघन इस संसार को छोड़कर मैं कब उस सत्य, निरन्तर सुखमय अपने आत्म-स्वरूप में रमूँगा — जिसमें ब्रह्म-रस के रसिक समस्त मुनि और कृतकृत्य श्रेष्ठ यति सदा रमण करते हैं?

When, O Master, leaving this world dense with sorrow, woven of birth and death, shall I rest in my own true Self — real, unbroken bliss — wherein all the sages who savour Brahman, and the best of renunciants whose every task is done, for ever delight?

पठन्त्येके शास्त्रं निगममपरे तत्परतया यजन्त्यन्ये त्वां वै ददति च पदार्थांस्तव हितान् । अहं तु स्वामिंस्ते शरणमगमं संसृतिभयाद्यथा ते प्रीतिः स्याद्धितकर तथा त्वं कुरु विभो ॥ ७॥

paṭhanty-eke śāstraṃ nigamam-apare tat-paratayā yajanty-anye tvāṃ vai dadati ca padārthāṃs-tava hitān | ahaṃ tu svāmiṃs-te śaraṇam-agamaṃ saṃsṛti-bhayād-yathā te prītiḥ syād-dhitakara tathā tvaṃ kuru vibho ||7||

Pathanty eke shaastram nigamam apare tat-paratayaa, yajanty anye tvaam vai dadati cha padaarthaams tava hitaan; aham tu svaamims te sharanam agamam samsriti-bhayaad, yathaa te preetih syaad dhitakara tathaa tvam kuru vibho.

कोई शास्त्र पढ़ते हैं, कोई तत्परता से वेद; कोई आपका यजन करते हैं और आपके प्रिय पदार्थ अर्पित करते हैं। किन्तु हे स्वामी! मैं तो संसार के भय से केवल आपकी शरण में आया हूँ; हे हितकारी विभो! जिससे आप प्रसन्न हों, आप वही कीजिए।

Some study the śāstras, others the Vedas with devotion; others sacrifice to you and offer the things dear to you. But I, O Master, have simply fled to your refuge out of fear of saṃsāra; O benefactor, all-pervading one — do whatever may please you.

अहं ज्योतिर्नित्यो गगनमिव तृप्तः सुखमयः श्रुतौ सिद्धोऽद्वैतः कथमपि न भिन्नोऽस्मि विधुतः । इति ज्ञाते तत्त्वे भवति च परः संसृतिलयादतस्तत्त्वज्ञानं मयि सुघटयेस्त्वं हि कृपया ॥ ८॥

ahaṃ jyotir-nityo gaganam-iva tṛptaḥ sukha-mayaḥ śrutau siddho'dvaitaḥ katham-api na bhinno'smi vidhutaḥ | iti jñāte tattve bhavati ca paraḥ saṃsṛti-layād-atas-tattva-jñānaṃ mayi su-ghaṭayes-tvaṃ hi kṛpayā ||8||

Aham jyotir nityo gaganam iva triptah sukha-mayah, shrutau siddho'dvaitah katham api na bhinno'smi vidhutah; iti jnaate tattve bhavati cha parah samsriti-layaad, atas tattva-jnaanam mayi su-ghatayes tvam hi kripayaa.

"मैं नित्य ज्योति-स्वरूप हूँ, आकाश की भाँति परिपूर्ण, सुखमय हूँ; श्रुति में सिद्ध अद्वैत हूँ; किसी प्रकार (ब्रह्म से) भिन्न नहीं हूँ" — इस तत्त्व के ज्ञात होने पर मनुष्य संसार के लय से परे हो जाता है; अतः कृपा करके आप मुझमें यह तत्त्वज्ञान भली-भाँति उत्पन्न कीजिए।

"I am eternal light, full like the sky, made of bliss; the non-dual one established by the Veda; in no way separate, ever-free" — when this truth is known, one passes beyond the dissolution of saṃsāra; therefore in your mercy make that knowledge of truth arise firmly in me.

अनादौ संसारे जनिमृतिमये दुःखितमना मुमुक्षुः सन्कश्चिद्भजति हि गुरुं ज्ञानपरमम् । ततो ज्ञात्वा यं वै तुदति न पुनः क्लेशनिवहै र्भजेऽहं तं देवं भवति च परो यस्य भजनात् ॥ ९॥

anādau saṃsāre jani-mṛti-maye duḥkhita-manā mumukṣuḥ san-kaścid-bhajati hi guruṃ jñāna-paramam | tato jñātvā yaṃ vai tudati na punaḥ kleśa-nivahair-bhaje'haṃ taṃ devaṃ bhavati ca paro yasya bhajanāt ||9||

Anaadau samsaare jani-mriti-maye duhkhita-manaa, mumukshuh san kashchid bhajati hi gurum jnaana-paramam; tato jnaatvaa yam vai tudati na punah klesha-nivahair, bhaje'ham tam devam bhavati cha paro yasya bhajanaat.

जन्म-मृत्युमय इस अनादि संसार में दुःखी होकर कोई विरला मुमुक्षु ज्ञान-निष्ठ गुरु का आश्रय लेता है, और उनसे जिन्हें जानकर क्लेशों के समूह फिर पीड़ा नहीं देते — उन्हीं देव का मैं भजन करता हूँ, जिनके भजन से मनुष्य (संसार से) परे हो जाता है।

Grieved in this beginningless world of birth and death, some rare seeker of freedom resorts to a teacher supreme in knowledge; and knowing through him the One whom, once known, the hosts of afflictions torment no more — that God I worship, by whose worship one passes beyond.

विवेको वैराग्यो न च शमदमाद्याः षडपरे मुमुक्षा मे नास्ति प्रभवति कथं ज्ञानममलम् । अतः संसाराब्धेस्तरणसरणिं मामुपदिशन् स्वबुद्धिं श्रौतीं मे वितर भगवंस्त्वं हि कृपया ॥ १०॥

viveko vairāgyo na ca śama-damādyāḥ ṣaḍ-apare mumukṣā me nāsti prabhavati kathaṃ jñānam-amalam | ataḥ saṃsārābdhes-taraṇa-saraṇiṃ mām-upadiśan sva-buddhiṃ śrautīṃ me vitara bhagavaṃs-tvaṃ hi kṛpayā ||10||

Viveko vairaagyo na cha shama-damaadyaah shad apare, mumukshaa me naasti prabhavati katham jnaanam amalam; atah samsaaraabdhes tarana-saranim maam upadishan, sva-buddhim shrauteem me vitara bhagavams tvam hi kripayaa.

मुझमें न विवेक है, न वैराग्य, न शम-दम आदि छह सम्पत्तियाँ, न मुमुक्षा ही — फिर निर्मल ज्ञान कैसे उत्पन्न हो? अतः हे भगवन्! संसार-सागर से पार होने का मार्ग मुझे उपदेश करते हुए, कृपा करके मुझे श्रुति-सम्मत अपनी बुद्धि प्रदान कीजिए।

I have neither discrimination nor dispassion, nor the six virtues beginning with calm and restraint, nor even the longing for freedom — how then can stainless knowledge arise? Therefore, O Lord, teaching me the path across the ocean of saṃsāra, in your mercy bestow on me an understanding grounded in the Veda.

कदाहं भो स्वामिन्निगममतिवेद्यं शिवमयं चिदानन्दं नित्यं श्रुतिहृतपरिच्छेदनिवहम् । त्वमर्थाभिन्नं त्वामभिरम इहात्मन्यविरतं मनीषामेवं मे सफलय वदान्य स्वकृपया ॥ ११॥

kadāhaṃ bho svāmin-nigama-mati-vedyaṃ śivamayaṃ cid-ānandaṃ nityaṃ śruti-hṛta-pariccheda-nivaham | tvam-arthābhinnaṃ tvām-abhirama ihātmany-avirataṃ manīṣām-evaṃ me saphalaya vadānya sva-kṛpayā ||11||

Kadaaham bho svaamin nigama-mati-vedyam shivamayam, chid-aanandam nityam shruti-hrita-parichchheda-nivaham; tvam-arthaabhinnam tvaam abhirama ihaatmany aviratam, maneeshaam evam me saphalaya vadaanya sva-kripayaa.

हे स्वामी! वेद-बुद्धि से जानने योग्य, कल्याणमय, चिदानन्द, नित्य, जिनकी समस्त सीमाएँ श्रुति ने हर ली हैं — उन (परम तत्त्व) के रूप में, अर्थ से अभिन्न आप में ही, मैं इसी आत्मा में अविरत कब रमूँगा? हे उदार! अपनी कृपा से मेरी यह अभिलाषा सफल कीजिए।

When, O Master, shall I delight unceasingly here in my own Self — in you, knowable through the Vedic insight, auspicious, consciousness-bliss, eternal, all limits stripped away by the Veda, no different from the Reality it names? O generous one, by your grace bring this longing of mine to fruit.

यदर्थं सर्वं वै प्रियमसुधनादि प्रभवति स्वयं नान्यार्थो हि प्रिय इति च वेदे प्रविदितम् । स आत्मा सर्वेषां जनिमृतिमतां वेदगदितस्ततोऽहं तं वेद्यं सततममलं यामि शरणम् ॥ १२॥

yad-arthaṃ sarvaṃ vai priyam-asu-dhanādi prabhavati svayaṃ nānyārtho hi priya iti ca vede praviditam | sa ātmā sarveṣāṃ jani-mṛti-matāṃ veda-gaditas-tato'haṃ taṃ vedyaṃ satatam-amalaṃ yāmi śaraṇam ||12||

Yad-artham sarvam vai priyam asu-dhanaadi prabhavati, svayam naanyaartho hi priya iti cha vede praviditam; sa aatmaa sarveshaam jani-mriti-mataam veda-gaditas, tato'ham tam vedyam satatam amalam yaami sharanam.

जिसके लिए प्राण, धन आदि सब कुछ प्रिय होता है, और जो स्वयं किसी अन्य के लिए नहीं, अपने ही लिए प्रिय है — वेद में यह सुविदित है कि वही जन्म-मृत्युवाले समस्त जीवों का आत्मा है; अतः उस जानने योग्य, सदा निर्मल (आत्मतत्त्व) की मैं शरण लेता हूँ।

That for whose sake breath, wealth and all else become dear, while it is dear for its own sake and no other's — the Veda declares this to be the Self of all who are born and die; to that ever-stainless One, worthy to be known, I go for refuge.

मया त्यक्तं सर्वं कथमपि भवेत्स्वात्मनि मतिस्त्वदीया माया मां प्रति तु विपरीतं कृतवती । ततोऽहं किं कुर्यां न हि मम मतिः क्वापि चरति दयां कृत्वा नाथ स्वपदशरणं देहि शिवदम् ॥ १३॥

mayā tyaktaṃ sarvaṃ katham-api bhavet-svātmani matis-tvadīyā māyā māṃ prati tu viparītaṃ kṛtavatī | tato'haṃ kiṃ kuryāṃ na hi mama matiḥ kvāpi carati dayāṃ kṛtvā nātha sva-pada-śaraṇaṃ dehi śivadam ||13||

Mayaa tyaktam sarvam katham api bhavet svaatmani matis, tvadeeyaa maayaa maam prati tu vipareetam kritavatee; tato'ham kim kuryaam na hi mama matih kvaapi charati, dayaam kritvaa naatha sva-pada-sharanam dehi shivadam.

मैंने सब कुछ छोड़ दिया कि किसी प्रकार बुद्धि अपने आत्मा में स्थिर हो; किन्तु आपकी माया ने मेरे साथ उल्टा ही किया। अब मैं क्या करूँ? मेरी बुद्धि कहीं भी नहीं ठहरती। हे नाथ! दया करके मुझे कल्याणदायी अपने चरणों की शरण दीजिए।

I renounced everything, hoping my mind might somehow rest in the Self; but your māyā has wrought the very opposite upon me. What then am I to do? My mind settles nowhere. Have mercy, O Lord, and grant me the refuge of your feet, the giver of all good.

नगा दैत्याः कीशा भवजलधिगाश्चान्ये स्वामिन्किमिति समयेऽस्मिञ्छयितवान् । न हेलां त्वं कुर्यास्त्वयि निहितसर्वे मयि विभो न हि त्वाहं हित्वा कमपि शरणं चान्यमगमम् ॥ १४॥

nagā daityāḥ kīśā bhava-jaladhi-gāś-cānye svāmin-kim-iti samaye'smiñ-chayitavān | na helāṃ tvaṃ kuryās-tvayi nihita-sarve mayi vibho na hi tvāhaṃ hitvā kam-api śaraṇaṃ cānyam-agamam ||14||

Nagaa daityaah keeshaa bhava-jaladhi-gaash chaanye, svaamin kim iti samaye'smin shayitavaan; na helaam tvam kuryaas tvayi nihita-sarve mayi vibho, na hi tvaaham hitvaa kam api sharanam chaanyam agamam.

पर्वत, दैत्य, वानर और संसार-सागर में डूबे और भी अनेक जीव (आपके द्वारा तारे गये); हे स्वामी! फिर इस अवसर पर आप क्यों सोये हुए हैं? हे विभो! जिसने अपना सब कुछ आपमें रख दिया है, उस मुझकी उपेक्षा न कीजिए — मैंने आपको छोड़कर किसी अन्य की शरण नहीं ली।

Mountains, demons, monkeys and many others sunk in the ocean of becoming (you have carried across); why then, O Master, do you sleep at this hour? Do not disregard me, O Lord — I have laid my all in you, and forsaking you I have gone to no other refuge.

अनन्ताद्या विज्ञा न गुणजलधेस्तेऽन्तमगमन्नतः पारं यायात्तव गुणगणानां कथमयम् । गुणवद्धि त्वां जनिमृतिहरं याति परमां गतिं योगिप्राप्यामिति मनसि बुद्ध्वाहमनवम् ॥ १५॥

anantādyā vijñā na guṇa-jaladhes-te'ntam-agaman-nataḥ pāraṃ yāyāt-tava guṇa-gaṇānāṃ katham-ayam | guṇavad-dhi tvāṃ jani-mṛti-haraṃ yāti paramāṃ gatiṃ yogi-prāpyām-iti manasi buddhvāham-anavam ||15||

Anantaadyaa vijnaa na guna-jaladhes te'ntam agaman, natah paaram yaayaat tava guna-ganaanaam katham ayam; gunavad dhi tvaam jani-mriti-haram yaati paramaam gatim, yogi-praapyaam iti manasi buddhvaaham anavam.

शेष (अनन्त) आदि ज्ञानी भी आपके गुण-सागर का अन्त नहीं पा सके; फिर यह (दीन) आपके गुण-समूहों के पार कैसे जाये? किन्तु जो गुणों का स्मरण करता हुआ जन्म-मृत्यु हरनेवाले आपका आश्रय लेता है, वह योगियों को प्राप्य परम गति पाता है — यह मन में जानकर मैं (आपकी) वन्दना करता हूँ।

Even Ananta and the other knowers never reached the end of the ocean of your virtues; how then could this lowly one cross the multitude of your qualities? Yet whoever, dwelling on them, resorts to you — remover of birth and death — attains the supreme goal reached by yogis; knowing this in my heart, I bow.

Colophon

॥ इति श्रीमन्मौक्तिकरामोदासीनशिष्यब्रह्मानन्दविरचितं परमेश्वरस्तुतिसारस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrīman-mauktika-rāmodāsīna-śiṣya-brahmānanda-viracitaṃ parameśvara-stuti-sāra-stotraṃ sampūrṇam ||

Iti shriman-Mauktika-Raamodaaseena-shishya-Brahmaananda-virachitam Parameshvara-stuti-saara-stotram sampoornam.

इस प्रकार श्रीमन् मौक्तिकराम उदासीन के शिष्य ब्रह्मानन्द द्वारा रचित परमेश्वर-स्तुति-सार स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।

Thus ends the Parameśvara-stuti-sāra Stotram composed by Brahmānanda, disciple of the revered Mauktika-Rāma Udāsīna.

Frequently asked questions

What is the Parameshwara Stuti Stotram?

Parameshwara Stuti Stotram (परमेश्वर स्तुति स्तोत्रम्) is a stotram dedicated to Vishnu. A Stotram is a hymn of praise in Sanskrit verse that glorifies a deity and is recited to earn merit and the deity's grace.

Which deity is the Parameshwara Stuti Stotram dedicated to?

The Parameshwara Stuti Stotram is dedicated to Vishnu.

Is the Parameshwara Stuti Stotram available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Parameshwara Stuti Stotram is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Parameshwara Stuti Stotram?

The Parameshwara Stuti Stotram is drawn from Composed by Brahmānanda, disciple of Mauktika-Rāma Udāsīna (Parameśvara-stuti-sāra).

Can I read the Parameshwara Stuti Stotram online for free?

Yes - the Parameshwara Stuti Stotram is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.