Backवापस

Shri Rama

श्रीराम ताण्डव स्तोत्रम्

Rama Tandav Stotram

From the Śrī Rāghavendra-carita of Śrī Bhāgavatānanda Guru — sung by Indra and the gods

A fierce battle-hymn picturing Rāma in raudra tāṇḍava form during the war of Laṅkā — his arrows flooding the field, Rāvaṇa's head severed before the watching gods. Recited for courage, victory over enemies and the destruction of fear.

Indrādayo ūcuḥ

जटाकटाहयुक्तमुण्डप्रान्तविस्तृतं हरेः अपाङ्गक्रुद्धदर्शनोपहारचूर्णकुन्तलः । प्रचण्डवेगकारणेन पिञ्जलः प्रतिग्रहः स क्रुद्धताण्डवस्वरूपधृग्विराजते हरिः ॥ १॥

jaṭā-kaṭāha-yukta-muṇḍa-prānta-vistṛtaṃ hareḥ apāṅga-kruddha-darśanopahāra-cūrṇa-kuntalaḥ | pracaṇḍa-vega-kāraṇena piñjalaḥ pratigrahaḥ sa kruddha-tāṇḍava-svarūpa-dhṛg-virājate hariḥ ||1||

Jataa-kataaha-yukta-munda-praanta-vistritam hareh, apaanga-kruddha-darshanopahaara-choorna-kuntalah; prachanda-vega-kaaranena pinjalah pratigrahah, sa kruddha-taandava-svaroopa-dhrig viraajate harih.

जिनकी जटाएँ कड़ाह-सी बँधी मस्तक के चारों ओर फैली हैं, क्रुद्ध कटाक्ष-दृष्टि के साथ जिनके घुँघराले केश बिखर गये हैं, प्रचण्ड वेग के कारण जिनका रूप अरुण (धधकता) हो उठा है — वे हरि (राम) क्रुद्ध ताण्डव का स्वरूप धारण किये विराजते हैं।

His matted locks, bound like a cauldron, spread wide about his head; his curls scattered with the offering of his wrathful side-glance; his form blazing tawny with terrific speed — Hari (Rāma) shines forth wearing the very form of the furious tāṇḍava.

अथेह व्यूहपार्ष्णिप्राग्वरूथिनी निषङ्गिनः तथाञ्जनेयऋक्षभूपसौरबालिनन्दनाः । प्रचण्डदानवानलं समुद्रतुल्यनाशकाः नमोऽस्तुते सुरारिचक्रभक्षकाय मृत्यवे ॥ २॥

atheha vyūha-pārṣṇi-prāg-varūthinī niṣaṅginaḥ tathāñjaneya-ṛkṣa-bhūpa-saura-bāli-nandanāḥ | pracaṇḍa-dānavānalaṃ samudra-tulya-nāśakāḥ namo'stute surāri-cakra-bhakṣakāya mṛtyave ||2||

Atheha vyooha-paarshni-praag-varoothinee nishanginah, tathaanjaneya-riksha-bhoopa-saura-baali-nandanaah; prachanda-daanavaanalam samudra-tulya-naashakaah, namo'stute suraari-chakra-bhakshakaaya mrityave.

सेना के अग्र और पृष्ठ भाग में धनुर्धारी योद्धा हैं — हनुमान, ऋक्षराज जाम्बवान, सुग्रीव और बालि-पुत्र अंगद — जो दानवों की प्रचण्ड अग्नि को समुद्र के समान बुझा देनेवाले हैं; देव-शत्रुओं के चक्र को निगल जानेवाले उस मृत्यु-स्वरूप (राम) को नमस्कार है।

At the van and rear of the host stand the quiver-bearing warriors — Hanumān, the bear-king Jāmbavān, Sugrīva and Vāli's son — quenchers, like the very ocean, of the demons' raging fire; salutations to him, Death itself, devourer of the circle of the gods' foes.

कलेवरे कषायवासहस्तकार्मुकं हरेः उपासनोपसङ्गमार्थधृग्विशाखमण्डलम् । हृदि स्मरन् दशाकृतेः कुचक्रचौर्यपातकं विदार्यते प्रचण्डताण्डवाकृतिः स राघवः ॥ ३॥

kalevare kaṣāya-vāsa-hasta-kārmukaṃ hareḥ upāsanopasaṅgamārtha-dhṛg-viśākha-maṇḍalam | hṛdi smaran daśākṛteḥ ku-cakra-caurya-pātakaṃ vidāryate pracaṇḍa-tāṇḍavākṛtiḥ sa rāghavaḥ ||3||

Kalevare kashaaya-vaasa-hasta-kaarmukam hareh, upaasanopasangamaartha-dhrig vishaakha-mandalam; hridi smaran dashaakriteh ku-chakra-chaurya-paatakam, vidaaryate prachanda-taandavaakritih sa raaghavah.

शरीर पर वल्कल (कषाय वस्त्र) और हाथ में धनुष धारण किये, युद्ध के लिए विशाख-मण्डल (धनुर्धर का पैंतरा) साधे हुए, दस मुखोंवाले (रावण) के कुचक्र और (सीता-) हरण के पाप को हृदय में स्मरण करते हुए — वे राघव प्रचण्ड ताण्डव-आकृति धारण कर (शत्रु को) विदीर्ण कर रहे हैं।

Clad in ascetic ochre, bow in hand, his archer's stance fixed for the clash, recalling in his heart the vile plot of the ten-faced one and the sin of the theft (of Sītā) — that Rāghava, in furious tāṇḍava form, tears (the foe) asunder.

प्रकाण्डकाण्डकाण्डकर्मदेहछिद्रकारणं कुकूटकूटकूटकौणपात्मजाभिमर्दनम् । तथा गुणङ्गुणङ्गुणङ्गुणङ्गुणेन दर्शयन् कृपीटकेशलङ्घ्यमीशमेकराघवं भजे ॥ ४॥

prakāṇḍa-kāṇḍa-kāṇḍa-karma-deha-chidra-kāraṇaṃ kukūṭa-kūṭa-kūṭa-kauṇapātmajābhimardanam | tathā guṇaṅ-guṇaṅ-guṇaṅ-guṇaṅ-guṇena darśayan kṛpīṭa-keśa-laṅghyam-īśam-eka-rāghavaṃ bhaje ||4||

Prakaanda-kaanda-kaanda-karma-deha-chhidra-kaaranam, kukoota-koota-koota-kaunapaatmajaabhimardanam; tathaa gunan-gunan-gunan-gunan-gunena darshayan, kripeeta-kesha-langhyam eesham eka-raaghavam bhaje.

जिनके प्रचण्ड बाणों की वर्षा शत्रु-देहों को छलनी कर देती है, जो कपटी राक्षस-पुत्रों के झुण्ड-के-झुण्ड मसल डालते हैं, और प्रत्यंचा की "गुण-गुण" टंकार से अपना (पराक्रम-) गुण दिखाते हैं — समुद्र जिनके लिए (एक) केश-मात्र से लाँघने योग्य है, उन एकमात्र ईश राघव को मैं भजता हूँ।

Whose torrents of mighty arrows riddle the enemies' bodies; who crushes throng upon throng of the deceitful demon-brood; who displays his prowess with the twanging "guṇ-guṇ" of his bowstring — the Lord for whom the ocean is but a hair's leap — that one Rāghava I worship.

सवानरान्वितस्तथाप्लुतं शरीरमसृजा विरोधिमेदसाग्रमांसगुल्मकालखण्डनैः । महासिपाशशक्तिदण्डधारकैर्निशाचरैः परिप्लुतं कृतं शवैश्च येन भूमिमण्डलम् ॥ ५॥

sa-vānarānvitas-tathāplutaṃ śarīram-asṛjā virodhi-medasāgra-māṃsa-gulma-kāla-khaṇḍanaiḥ | mahāsi-pāśa-śakti-daṇḍa-dhārakair-niśācaraiḥ pariplutaṃ kṛtaṃ śavaiś-ca yena bhūmi-maṇḍalam ||5||

Sa-vaanaraanvitas tathaaplutam shareeram asrijaa, virodhi-medasaagra-maamsa-gulma-kaala-khandanaih; mahaasi-paasha-shakti-danda-dhaarakair nishaacharaih, pariplutam kritam shavaish cha yena bhoomi-mandalam.

वानरों सहित जिनका शरीर (युद्ध में) रक्त से नहा उठा; शत्रुओं की मेद-मांस-ग्रन्थियों का काल बनकर खण्डन करते हुए जिन्होंने महाखड्ग, पाश, शक्ति और दण्ड धारण करनेवाले निशाचरों के शवों से सारी भूमि पाट दी।

He whose body, with his vānara host, was bathed in blood; who, as Death dismembering the foes' flesh and marrow, strewed the whole circle of the earth with the corpses of night-rovers armed with great swords, nooses, lances and clubs.

विशालदंष्ट्रकुम्भकर्णमेघरावकारकैस्तथा हिरावणाद्यकम्पनातिकायजित्वरैः । सुरक्षितां मनोरमां सुवर्णलङ्कनागरीं निजास्त्रसङ्कुलैरभेद्यकोटमर्दनं कृतः ॥ ६॥

viśāla-daṃṣṭra-kumbhakarṇa-megha-rāva-kārakais-tathā hirāvaṇādy-akampanātikāya-jitvaraiḥ | surakṣitāṃ manoramāṃ suvarṇa-laṅka-nāgarīṃ nijāstra-saṅkulair-abhedya-koṭa-mardanaṃ kṛtaḥ ||6||

Vishaala-damshtra-kumbhakarna-megha-raava-kaarakais tathaa, hiraavanaady-akampanaatikaaya-jitvaraih; surakshitaam manoramaam suvarna-lanka-naagareem, nijaastra-sankulair abhedya-kota-mardanam kritah.

विशाल दाढ़ोंवाले कुम्भकर्ण और मेघ-सा गर्जनेवाले (मेघनाद) जिसके रक्षक थे, अहिरावण, अकम्पन और अतिकाय-से विजेता जिसमें थे — उस सुरक्षित, मनोरम स्वर्णमयी लंका नगरी के अभेद्य दुर्ग का भी उन्होंने अपने अस्त्रों की वर्षा से मर्दन कर डाला।

That well-guarded, lovely city of golden Laṅkā — defended by the huge-tusked Kumbhakarṇa, by the cloud-roaring (Meghanāda), by conquerors like Ahirāvaṇa, Akampana and Atikāya — even its impregnable fortress he ground down with the storm of his weapons.

प्रबुद्धबुद्धयोगिभिः महर्षिसिद्धचारणैः विदेहजाप्रियः सदानुतो स्तुतो च स्वस्तिभिः । पुलस्त्यनन्दनात्मजस्य मुण्डरुण्डछेदनं सुरारियूथभेदनं विलोकयामि साम्प्रतम् ॥ ७॥

prabuddha-buddha-yogibhiḥ maharṣi-siddha-cāraṇaiḥ videhajā-priyaḥ sadānuto stuto ca svastibhiḥ | pulastya-nandanātmajasya muṇḍa-ruṇḍa-chedanaṃ surāri-yūtha-bhedanaṃ vilokayāmi sāmpratam ||7||

Prabuddha-buddha-yogibhih maharshi-siddha-chaaranaih, videhajaa-priyah sadaanuto stuto cha svastibhih; pulastya-nandanaatmajasya munda-runda-chhedanam, suraari-yootha-bhedanam vilokayaami saampratam.

जाग्रत-बुद्धि योगियों, महर्षियों, सिद्धों और चारणों द्वारा जो स्वस्ति-वचनों से सदा वन्दित और स्तुत हैं — उन विदेह-नन्दिनी (सीता) के प्रियतम के द्वारा पुलस्त्य-वंशज (रावण) के मुण्ड-रुण्ड का छेदन और देव-शत्रुओं के दलों का भेदन मैं इस समय (प्रत्यक्ष) देख रहा हूँ।

Ever hymned with blessings by awakened yogis, great seers, siddhas and cāraṇas — I now behold the beloved of Videha's daughter severing head and trunk of Pulastya's scion (Rāvaṇa) and shattering the hosts of the gods' enemies.

करालकालरूपिणं महोग्रचापधारिणं कुमोहग्रस्तमर्कटाच्छभल्लत्राणकारणम् । विभीषणादिभिः सदाभिषेणनेऽभिचिन्तकं भजामि जित्वरं तथोर्मिलापतेः प्रियाग्रजम् ॥ ८॥

karāla-kāla-rūpiṇaṃ mahogra-cāpa-dhāriṇaṃ ku-moha-grasta-markaṭāccha-bhalla-trāṇa-kāraṇam | vibhīṣaṇādibhiḥ sadābhiṣeṇane'bhicintakaṃ bhajāmi jitvaraṃ tathormilā-pateḥ priyāgrajam ||8||

Karaala-kaala-roopinam mahogra-chaapa-dhaarinam, ku-moha-grasta-markataachchha-bhalla-traana-kaaranam; vibheeshanaadibhih sadaabhishenane'bhichintakam, bhajaami jitvaram tathormilaa-pateh priyaagrajam.

जो विकराल काल-रूप हैं, महाभयंकर धनुष धारण करते हैं, मोहग्रस्त वानरों और भालुओं की रक्षा के कारण हैं, और विभीषण आदि के साथ सदा (धर्म-) युद्ध की मन्त्रणा करते हैं — उन विजयी, उर्मिला-पति (लक्ष्मण) के प्रिय अग्रज (राम) को मैं भजता हूँ।

Of dreadful Death-like form, bearing the most terrible bow, the saving refuge of the bewildered monkeys and bears, ever counselling the campaign with Vibhīṣaṇa and the rest — that conqueror, the beloved elder brother of Urmilā's lord, I worship.

इतस्ततो मुहुर्मुहुः परिभ्रमन्ति कौन्तिकाः अनुप्लवप्रवाहप्रासिकाश्च वैजयन्तिकाः । मृधे प्रभाकरस्य वंशकीर्तिनोऽपदानतां अभिक्रमेण राघवस्य ताण्डवाकृतेर्गताः ॥ ९॥

itas-tato muhur-muhuḥ paribhramanti kauntikāḥ anuplava-pravāha-prāsikāś-ca vaijayantikāḥ | mṛdhe prabhākarasya vaṃśa-kīrtino'padānatāṃ abhikrameṇa rāghavasya tāṇḍavākṛter-gatāḥ ||9||

Itas-tato muhur-muhuh paribhramanti kauntikaah, anuplava-pravaaha-praasikaash cha vaijayantikaah; mridhe prabhaakarasya vamsha-keertino'padaanataam, abhikramena raaghavasya taandavaakriter gataah.

भालाधारी, ढाल-बरछी लिये और ध्वजा-वाहक योद्धा इधर-उधर बार-बार भागते फिरते हैं; सूर्यवंश की कीर्तिवाले, ताण्डव-आकृति राघव के आक्रमण से वे युद्ध में (उनके) शौर्य-गाथा के साक्षी बन जाते हैं।

Spearmen, lancers with their floods of followers, and banner-bearers wheel about again and again; before the onslaught of the tāṇḍava-formed Rāghava, glory of the Sun's line, they become in battle mere witnesses to his heroic deeds.

निराकृतिं निरामयं तथादिसृष्टिकारणं महोज्ज्वलं अजं विभुं पुराणपूरुषं हरिम् । निरङ्कुशं निजात्मभक्तजन्ममृत्युनाशकं अधर्ममार्गघातकं कपीशव्यूहनायकम् ॥ १०॥

nirākṛtiṃ nirāmayaṃ tathādi-sṛṣṭi-kāraṇaṃ mahojjvalaṃ ajaṃ vibhuṃ purāṇa-pūruṣaṃ harim | niraṅkuśaṃ nijātma-bhakta-janma-mṛtyu-nāśakaṃ adharma-mārga-ghātakaṃ kapīśa-vyūha-nāyakam ||10||

Niraakritim niraamayam tathaadi-srishti-kaaranam, mahojjvalam ajam vibhum puraana-poorusham harim; nirankusham nijaatma-bhakta-janma-mrityu-naashakam, adharma-maarga-ghaatakam kapeesha-vyooha-naayakam.

जो निराकार, निर्विकार और आदि सृष्टि के कारण हैं; महातेजस्वी, अजन्मा, सर्वव्यापी, पुराण-पुरुष हरि हैं; जो निरंकुश (स्वतन्त्र) हैं, अपने आत्मीय भक्तों के जन्म-मृत्यु का नाश करनेवाले हैं, अधर्म के मार्ग के विध्वंसक और वानर-सेनाओं के नायक हैं (— उन्हें भजता हूँ)।

Formless, flawless, the cause of the primal creation; supremely effulgent, unborn, all-pervading, the ancient Person, Hari; utterly sovereign, destroyer of birth and death for his own devotees, demolisher of adharma's path, leader of the monkey-lords' array — (him I adore).

करालपालिचक्रशूलतीक्ष्णभिन्दिपालकैः कुठारसर्वलासिधेनुकेलिशल्यमुद्गरैः । सुपुष्करेण पुष्कराञ्च पुष्करास्त्रमारणैः सदाप्लुतं निशाचरैः सुपुष्करञ्च पुष्करम् ॥ ११॥

karāla-pāli-cakra-śūla-tīkṣṇa-bhindipālakaiḥ kuṭhāra-sarvalāsi-dhenu-keli-śalya-mudgaraiḥ | su-puṣkareṇa puṣkarāñ-ca puṣkarāstra-māraṇaiḥ sadāplutaṃ niśācaraiḥ su-puṣkarañ-ca puṣkaram ||11||

Karaala-paali-chakra-shoola-teekshna-bhindipaalakaih, kuthaara-sarvalaasi-dhenu-keli-shalya-mudgaraih; su-pushkarena pushkaraan cha pushkaraastra-maaranaih, sadaaplutam nishaacharaih su-pushkaran cha pushkaram.

विकराल खड्ग-धाराओं, चक्रों, त्रिशूलों और तीखे भिन्दिपालों से; कुठार, साँग, असि, छुरिका, शल्य और मुद्गरों से — तथा (राम के) श्रेष्ठ बाणों और दिव्यास्त्रों के संहार से — आकाश और रणभूमि निशाचरों (के शस्त्रों और शवों) से सदा पटी रही।

With dreadful sword-edges, discuses, tridents and sharp javelins, with axes, pikes, blades, daggers, darts and maces — and with the slaughter wrought by (Rāma's) matchless shafts and celestial missiles — sky and field alike lay ever flooded with the night-rovers.

प्रपन्नभक्तरक्षकं वसुन्धरात्मजाप्रियं कपीशवृन्दसेवितं समस्तदूषणापहम् । सुरासुराभिवन्दितं निशाचरान्तकं विभुं जगत्प्रशस्तिकारणं भजेह राममीश्वरम् ॥ १२॥

prapanna-bhakta-rakṣakaṃ vasundharātmajā-priyaṃ kapīśa-vṛnda-sevitaṃ samasta-dūṣaṇāpaham | surāsurābhivanditaṃ niśācarāntakaṃ vibhuṃ jagat-praśasti-kāraṇaṃ bhajeha rāmam-īśvaram ||12||

Prapanna-bhakta-rakshakam vasundharaatmajaa-priyam, kapeesha-vrinda-sevitam samasta-dooshanaapaham; suraasuraabhivanditam nishaacharaantakam vibhum, jagat-prashasti-kaaranam bhajeha raamam eeshvaram.

शरणागत भक्तों के रक्षक, वसुन्धरा की पुत्री (सीता) के प्रिय, वानरेन्द्रों के वृन्द से सेवित, समस्त दोषों को हरनेवाले; सुर-असुर दोनों से वन्दित, निशाचरों के अन्तक, सर्वव्यापी और जगत की प्रशंसा (मंगल) के कारण — उन ईश्वर राम को मैं यहाँ भजता हूँ।

Protector of devotees who take refuge, beloved of Earth's daughter, served by the throngs of monkey-chiefs, remover of every taint; revered by gods and asuras alike, ender of the night-rovers, all-pervading, the cause of the world's blessing — that Lord Rāma I here worship.

Colophon

॥ इति श्रीभागवतानन्दगुरुणा विरचिते श्रीराघवेन्द्रचरिते इन्द्रादिदेवगणैः कृतं श्रीरामताण्डवस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrī-bhāgavatānanda-guruṇā viracite śrī-rāghavendra-carite indrādi-deva-gaṇaiḥ kṛtaṃ śrī-rāma-tāṇḍava-stotraṃ sampūrṇam ||

Iti Shri-Bhaagavataananda-gurunaa virachite Shri-Raaghavendra-charite indraadi-deva-ganaih kritam Shri-Raama-taandava-stotram sampoornam.

इस प्रकार श्रीभागवतानन्द गुरु द्वारा रचित श्रीराघवेन्द्रचरित में इन्द्र आदि देवगणों द्वारा किया गया श्रीराम ताण्डव स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।

Thus ends the Śrī Rāma Tāṇḍava Stotram, uttered by Indra and the hosts of gods, from the Śrī Rāghavendra-carita composed by Śrī Bhāgavatānanda Guru.

Frequently asked questions

What is the Rama Tandav Stotram?

Rama Tandav Stotram (श्रीराम ताण्डव स्तोत्रम्) is a stotram dedicated to Rama. A Stotram is a hymn of praise in Sanskrit verse that glorifies a deity and is recited to earn merit and the deity's grace.

Which deity is the Rama Tandav Stotram dedicated to?

The Rama Tandav Stotram is dedicated to Rama.

Is the Rama Tandav Stotram available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Rama Tandav Stotram is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Rama Tandav Stotram?

The Rama Tandav Stotram is drawn from From the Śrī Rāghavendra-carita of Śrī Bhāgavatānanda Guru — sung by Indra and the gods.

Can I read the Rama Tandav Stotram online for free?

Yes - the Rama Tandav Stotram is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.