ॐ नमः शिवायै गङ्गायै शिवदायै नमो नमः । नमस्ते विष्णुरूपिण्यै ब्रह्ममूर्त्यै नमोऽस्तु ते ॥ १॥
oṃ namaḥ śivāyai gaṅgāyai śiva-dāyai namo namaḥ | namaste viṣṇu-rūpiṇyai brahma-mūrtyai namo'stu te ||1||
Om namah shivaayai gangaayai shiva-daayai namo namah, namaste vishnu-roopinyai brahma-moortyai namo-stu te.
ॐ कल्याणस्वरूपा, कल्याण देनेवाली गंगा को बार-बार नमस्कार। विष्णुरूपिणी, ब्रह्ममूर्ति! आपको नमस्कार हो।
Oṁ — salutations again and again to Gaṅgā, the auspicious, giver of weal. Salutations to you who are the form of Viṣṇu and the embodiment of Brahmā.
नमस्ते रुद्ररूपिण्यै शाङ्कर्यै ते नमो नमः । सर्वदेवस्वरूपिण्यै नमो भेषजमूर्तये ॥ २॥
namaste rudra-rūpiṇyai śāṅkaryai te namo namaḥ | sarva-deva-svarūpiṇyai namo bheṣaja-mūrtaye ||2||
Namaste rudra-roopinyai shaankaryai te namo namah, sarva-deva-svaroopinyai namo bheshaja-moortaye.
रुद्ररूपिणी, शांकरी! आपको बार-बार नमस्कार; सर्वदेवस्वरूपिणी, औषधमूर्ति को नमस्कार।
Salutations to you in Rudra’s form, O Śāṅkarī; salutations to you who embody all the gods, the very form of healing medicine.
सर्वस्य सर्वव्याधीनां भिषक्छ्रेष्ठ्यै नमोऽस्तु ते । स्थास्नुजङ्गमसम्भूतविषहन्त्र्यै नमोऽस्तु ते ॥ ३॥
sarvasya sarva-vyādhīnāṃ bhiṣak-chreṣṭhyai namo'stu te | sthāsnu-jaṅgama-sambhūta-viṣa-hantryai namo'stu te ||3||
Sarvasya sarva-vyaadheenaam bhishak-chhreshthyai namo-stu te, sthaasnu-jangama-sambhoota-visha-hantryai namo-stu te.
सबकी समस्त व्याधियों की श्रेष्ठ वैद्या! आपको नमस्कार; स्थावर और जंगम से उत्पन्न विष को हरनेवाली को नमस्कार।
Salutations to you, best of physicians for every ailment of all; salutations to the destroyer of poisons born of the still and the moving.
संसारविषनाशिन्यै जीवनायै नमोऽस्तु ते । तापत्रितयसंहन्त्र्यै प्राणेश्यै ते नमो नमः ॥ ४॥
saṃsāra-viṣa-nāśinyai jīvanāyai namo'stu te | tāpa-tritaya-saṃhantryai prāṇeśyai te namo namaḥ ||4||
Samsaara-visha-naashinyai jeevanaayai namo-stu te, taapa-tritaya-samhantryai praaneshyai te namo namah.
संसाररूपी विष का नाश करनेवाली, जीवनस्वरूपा! आपको नमस्कार; तीनों तापों का संहार करनेवाली, प्राणों की स्वामिनी को बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, destroyer of the poison of saṃsāra, who are life itself; salutations to the queller of the three afflictions, mistress of the breath of life.
शान्तिसन्तानकारिण्यै नमस्ते शुद्धमूर्तये । सर्वसंशुद्धिकारिण्यै नमः पापारिमूर्तये ॥ ५॥
śānti-santāna-kāriṇyai namaste śuddha-mūrtaye | sarva-saṃśuddhi-kāriṇyai namaḥ pāpāri-mūrtaye ||5||
Shaanti-santaana-kaarinyai namaste shuddha-moortaye, sarva-samshuddhi-kaarinyai namah paapaari-moortaye.
शान्ति का विस्तार करनेवाली, शुद्धमूर्ति को नमस्कार; सबको शुद्ध करनेवाली, पापों की शत्रुरूपा को नमस्कार।
Salutations to her who spreads peace, the form of purity; salutations to the purifier of all, the foe of sin.
भुक्तिमुक्तिप्रदायिन्यै भद्रदायै नमो नमः । भोगोपभोगदायिन्यै भोगवत्यै नमोऽस्तु ते ॥ ६॥
bhukti-mukti-pradāyinyai bhadra-dāyai namo namaḥ | bhogopabhoga-dāyinyai bhogavatyai namo'stu te ||6||
Bhukti-mukti-pradaayinyai bhadra-daayai namo namah, bhogopabhoga-daayinyai bhogavatyai namo-stu te.
भुक्ति और मुक्ति देनेवाली, कल्याणदायिनी को बार-बार नमस्कार; भोग-उपभोग देनेवाली भोगवती! आपको नमस्कार।
Salutations to the giver of enjoyment and liberation, bestower of good; salutations to you, Bhogavatī, who grant pleasures and comforts.
मन्दाकिन्यै नमस्तेऽस्तु स्वर्गदायै नमो नमः । नमस्त्रैलोक्यभूषायै त्रिपथायै नमो नमः ॥ ७॥
mandākinyai namaste'stu svarga-dāyai namo namaḥ | namas-trailokya-bhūṣāyai tripathāyai namo namaḥ ||7||
Mandaakinyai namaste-stu svarga-daayai namo namah, namas-trailokya-bhooshaayai tripathaayai namo namah.
हे मन्दाकिनी! आपको नमस्कार; स्वर्ग देनेवाली को बार-बार नमस्कार; त्रिलोकी की भूषणरूपा, तीन मार्गों से बहनेवाली (त्रिपथगा) को बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, Mandākinī; salutations to the giver of heaven; salutations to the ornament of the three worlds, who flows by three paths.
नमस्त्रिशुक्लसंस्थायै क्षमावत्यै नमो नमः । त्रिहुताशनसंस्थायै तेजोवत्यै नमो नमः ॥ ८॥
namas-triśukla-saṃsthāyai kṣamāvatyai namo namaḥ | tri-hutāśana-saṃsthāyai tejovatyai namo namaḥ ||8||
Namas-trishukla-samsthaayai kshamaavatyai namo namah, tri-hutaashana-samsthaayai tejovatyai namo namah.
तीनों शुक्ल (पवित्र पदार्थों) में स्थित, क्षमावती को बार-बार नमस्कार; तीनों अग्नियों में स्थित, तेजोवती को बार-बार नमस्कार।
Salutations to her who abides in the three bright essences, full of forbearance; salutations to her who dwells in the three sacred fires, the radiant one.
नन्दायै लिङ्गधारिण्यै सुधाधारात्मने नमः । नमस्ते विश्वमुख्यायै रेवत्यै ते नमो नमः ॥ ९॥
nandāyai liṅga-dhāriṇyai sudhā-dhārātmane namaḥ | namaste viśva-mukhyāyai revatyai te namo namaḥ ||9||
Nandaayai linga-dhaarinyai sudhaa-dhaaraatmane namah, namaste vishva-mukhyaayai revatyai te namo namah.
नन्दा, लिंगधारिणी, अमृत की धारास्वरूपा को नमस्कार; विश्व में मुख्य, हे रेवती! आपको बार-बार नमस्कार।
Salutations to Nandā, bearer of the liṅga, whose self is a stream of nectar; salutations to you, foremost in the universe, O Revatī.
बृहत्यै ते नमस्तेऽस्तु लोकधात्र्यै नमोऽस्तु ते । नमस्ते विश्वमित्रायै नन्दिन्यै ते नमो नमः ॥ १०॥
bṛhatyai te namaste'stu loka-dhātryai namo'stu te | namaste viśva-mitrāyai nandinyai te namo namaḥ ||10||
Brihatyai te namaste-stu loka-dhaatryai namo-stu te, namaste vishva-mitraayai nandinyai te namo namah.
हे बृहती! आपको नमस्कार; लोकों की धात्री! आपको नमस्कार; हे विश्व की मित्र! हे नन्दिनी! आपको बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, O vast one; salutations to you, upholder of the worlds; salutations to you, friend of all, O Nandinī.
पृथ्व्यै शिवामृतायै च सुवृषायै नमो नमः । परापरशताढ्यायै तारायै ते नमो नमः ॥ ११॥
pṛthvyai śivāmṛtāyai ca suvṛṣāyai namo namaḥ | parāpara-śatāḍhyāyai tārāyai te namo namaḥ ||11||
Prithvyai shivaamritaayai cha suvrishaayai namo namah, paraapara-shataadhyaayai taaraayai te namo namah.
पृथ्वीरूपा, शिव के अमृतस्वरूपा, शुभ वर्षा करनेवाली को बार-बार नमस्कार; सैकड़ों पर-अपर रूपों से सम्पन्न, हे तारा (तारनेवाली)! आपको बार-बार नमस्कार।
Salutations to her who is the earth, the nectar of Śiva, the good rain-giver; salutations to you, rich in hundreds of forms high and low, O saviouress.
पाशजालनिकृन्तिन्यै अभिन्नायै नमोऽस्तु ते । शान्तायै च वरिष्ठायै वरदायै नमो नमः ॥ १२॥
pāśa-jāla-nikṛntinyai abhinnāyai namo'stu te | śāntāyai ca variṣṭhāyai varadāyai namo namaḥ ||12||
Paasha-jaala-nikrintinyai abhinnaayai namo-stu te, shaantaayai cha varishthaayai varadaayai namo namah.
पाशों के जाल को काटनेवाली, अभिन्ना! आपको नमस्कार; शान्ता, वरिष्ठा और वरदायिनी को बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, cutter of the net of bonds, the undivided one; salutations to the peaceful, the most excellent, the giver of boons.
उग्रायै सुखजग्ध्यै च सञ्जीवन्यै नमोऽस्तु ते । ब्रह्मिष्ठायै ब्रह्मदायै दुरितघ्न्यै नमो नमः ॥ १३॥
ugrāyai sukha-jagdhyai ca sañjīvanyai namo'stu te | brahmiṣṭhāyai brahma-dāyai duritaghnyai namo namaḥ ||13||
Ugraayai sukha-jagdhyai cha sanjeevanyai namo-stu te, brahmishthaayai brahma-daayai duritaghnyai namo namah.
उग्रा, सुख का रसास्वादन करानेवाली, संजीवनी! आपको नमस्कार; ब्रह्म में स्थित, ब्रह्म(ज्ञान) देनेवाली, पापनाशिनी को बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, the fierce one who feeds us joy, the giver of new life; salutations to her who rests in Brahman, bestows Brahman, and slays sin.
प्रणतार्तिप्रभञ्जिन्यै जगन्मात्रे नमोऽस्तु ते । सर्वापत्प्रतिपक्षायै मङ्गलायै नमो नमः ॥ १४॥
praṇatārti-prabhañjinyai jagan-mātre namo'stu te | sarvāpat-pratipakṣāyai maṅgalāyai namo namaḥ ||14||
Pranataarti-prabhanjinyai jagan-maatre namo-stu te, sarvaapat-pratipakshaayai mangalaayai namo namah.
प्रणत जनों की पीड़ा को चूर करनेवाली, जगन्माता! आपको नमस्कार; समस्त आपत्तियों की प्रतिपक्षिणी, मंगला को बार-बार नमस्कार।
Salutations to you, mother of the world who shatters the anguish of those who bow; salutations to Maṅgalā, the adversary of every calamity.
शरणागतदीनार्तपरित्राणपरायणे । सर्वस्यार्तिहरे देवि नारायणि नमोऽस्तु ते ॥ १५॥
śaraṇāgata-dīnārta-paritrāṇa-parāyaṇe | sarvasyārti-hare devi nārāyaṇi namo'stu te ||15||
Sharanaagata-deenaarta-paritraana-paraayane, sarvasyaarti-hare devi naaraayani namo-stu te.
शरण में आए दीन-दुःखियों की रक्षा में तत्पर, सबकी पीड़ा हरनेवाली देवी नारायणी! आपको नमस्कार।
O you intent on rescuing the helpless and afflicted who seek refuge, remover of the pain of all — salutations to you, goddess Nārāyaṇī.
निर्लेपायै दुर्गहन्त्र्यै दक्षायै ते नमो नमः । परापरपरायै च गङ्गे निर्वाणदायिनि ॥ १६॥
nirlepāyai durga-hantryai dakṣāyai te namo namaḥ | parāpara-parāyai ca gaṅge nirvāṇa-dāyini ||16||
Nirlepaayai durga-hantryai dakshaayai te namo namah, paraapara-paraayai cha gange nirvaana-daayini.
निर्लेपा, संकटों का नाश करनेवाली, दक्षा! आपको बार-बार नमस्कार; पर और अपर से भी परे, हे गंगे! निर्वाण देनेवाली!
Salutations to you, the unstained, destroyer of every strait, the skilful one; O Gaṅgā beyond the high and the low, giver of final liberation!
गङ्गे ममाग्रतो भूया गङ्गे मे तिष्ठ पृष्ठतः । गङ्गे मे पार्श्वयोरेधि गङ्गे त्वय्यस्तु मे स्थितिः ॥ १७॥
gaṅge mamāgrato bhūyā gaṅge me tiṣṭha pṛṣṭhataḥ | gaṅge me pārśvayor-edhi gaṅge tvayy-astu me sthitiḥ ||17||
Gange mamaagrato bhooyaa gange me tishtha prishthatah, gange me paarshvayor-edhi gange tvayy-astu me sthitih.
हे गंगे! मेरे आगे रहिए; गंगे! मेरे पीछे स्थित रहिए; गंगे! मेरे दोनों पार्श्वों में रहिए; हे गंगे! आप ही में मेरी स्थिति हो।
Gaṅgā, be before me; Gaṅgā, stand behind me; Gaṅgā, be at both my sides; Gaṅgā, may my being rest in you.
आदौ त्वमन्ते मध्ये च सर्वं त्वं गां गते शिवे । त्वमेव मूलप्रकृतिस्त्वं पुमान् पर एव हि । गङ्गे त्वं परमात्मा च शिवस्तुभ्यं नमः शिवे ॥ १८॥
ādau tvam-ante madhye ca sarvaṃ tvaṃ gāṃ gate śive | tvam-eva mūla-prakṛtis-tvaṃ pumān para eva hi | gaṅge tvaṃ paramātmā ca śivas-tubhyaṃ namaḥ śive ||18||
Aadau tvam-ante madhye cha sarvam tvam gaam gate shive, tvam-eva moola-prakritis-tvam pumaan para eva hi, gange tvam paramaatmaa cha shivas-tubhyam namah shive.
हे पृथ्वी पर अवतरित शिवे! आदि, मध्य और अन्त में — सब कुछ आप ही हैं। आप ही मूल प्रकृति हैं और आप ही परम पुरुष; हे गंगे! आप परमात्मा और शिवस्वरूपा हैं; हे शिवे! आपको नमस्कार।
O gracious one come down to earth — you are all, in the beginning, the middle and the end. You alone are primal Nature, and you the supreme Spirit; O Gaṅgā, you are the supreme Self, Śiva itself — salutations to you, O Śivā.
य इदं पठते स्तोत्रं शृणुयाच्छ्रद्धयापि यः । दशधा मुच्यते पापैः कायवाक्चित्तसम्भवैः ॥ १९॥
ya idaṃ paṭhate stotraṃ śṛṇuyāc-chraddhayāpi yaḥ | daśadhā mucyate pāpaiḥ kāya-vāk-citta-sambhavaiḥ ||19||
Ya idam pathate stotram shrinuyaach-chhraddhayaapi yah, dashadhaa muchyate paapaih kaaya-vaak-chitta-sambhavaih.
जो इस स्तोत्र को पढ़ता है, अथवा जो श्रद्धा से सुनता भी है, वह काया, वाणी और चित्त से उत्पन्न दसों प्रकार के पापों से मुक्त हो जाता है।
He who recites this hymn, or even hears it with faith, is freed from the tenfold sins born of body, speech and mind.
रोगस्थो रोगतो मुच्येद्विपद्भ्यश्च विपद्यतः । मुच्यते बन्धनाद्बद्धो भीतो भीतेः प्रमुच्यते ॥ २०॥
rogastho rogato mucyed-vipadbhyaś-ca vipadyataḥ | mucyate bandhanād-baddho bhīto bhīteḥ pramucyate ||20||
Rogastho rogato muchyed-vipadbhyash-cha vipadyatah, muchyate bandhanaad-baddho bheeto bheeteh pramuchyate.
रोगी रोग से मुक्त होता है, विपत्ति में पड़ा विपत्तियों से; बँधा हुआ बन्धन से मुक्त होता है और भयभीत भय से छूट जाता है।
The sick is freed from sickness, the stricken from calamities; the bound is loosed from bondage and the fearful released from fear.
सर्वान्कामानवाप्नोति प्रेत्य च त्रिदिवं व्रजेत् । दिव्यं विमानमारुह्य दिव्यस्त्रीपरिवीजितः ॥ २१॥
sarvān kāmān-avāpnoti pretya ca tridivaṃ vrajet | divyaṃ vimānam-āruhya divya-strī-parivījitaḥ ||21||
Sarvaan kaamaan-avaapnoti pretya cha tridivam vrajet, divyam vimaanam-aaruhya divya-stree-pariveejitah.
वह सब कामनाएँ प्राप्त करता है और देह त्यागकर स्वर्ग जाता है — दिव्य विमान पर आरूढ़ होकर, दिव्य स्त्रियों द्वारा चामर डुलाया जाता हुआ।
He gains all his desires and after death goes to heaven, mounting a celestial car, fanned by celestial maidens.
गृहेऽपि लिखितं यस्य सदा तिष्ठति धारितम् । नाग्निचौरभयं तस्य न सर्पादिभयं क्वचित् ॥ २२॥
gṛhe'pi likhitaṃ yasya sadā tiṣṭhati dhāritam | nāgni-caura-bhayaṃ tasya na sarpādi-bhayaṃ kvacit ||22||
Grihe-pi likhitam yasya sadaa tishthati dhaaritam, naagni-chaura-bhayam tasya na sarpaadi-bhayam kvachit.
जिसके घर में यह स्तोत्र लिखकर सदा रखा रहता है, उसे अग्नि और चोर का भय नहीं होता, न कभी सर्प आदि का भय।
In whose house this hymn, written down, ever abides — for him there is no fear of fire or thief, nor ever of serpents and the like.
ज्येष्ठे मासि सिते पक्षे दशमी हस्तसंयुता । संहरेत्त्रिविधं पापं बुधवारेण संयुता ॥ २३॥
jyeṣṭhe māsi site pakṣe daśamī hasta-saṃyutā | saṃharet-trividhaṃ pāpaṃ budha-vāreṇa saṃyutā ||23||
Jyeshthe maasi site pakshe dashamee hasta-samyutaa, samharet-trividham paapam budha-vaarena samyutaa.
ज्येष्ठ मास के शुक्ल पक्ष की दशमी यदि हस्त नक्षत्र से युक्त हो और बुधवार को पड़े, तो वह तीनों प्रकार के पापों का संहार कर देती है।
The tenth day of the bright fortnight of Jyeṣṭha, joined with the Hasta asterism and falling on a Wednesday, destroys the three kinds of sin.
तस्यां दशम्यामेतच्च स्तोत्रं गङ्गाजले स्थितः । यः पठेद्दशकृत्वस्तु दरिद्रो वापि चाक्षमः ॥ २४॥
tasyāṃ daśamyām-etac-ca stotraṃ gaṅgā-jale sthitaḥ | yaḥ paṭhed-daśa-kṛtvas-tu daridro vāpi cākṣamaḥ ||24||
Tasyaam dashamyaam-etach-cha stotram gangaa-jale sthitah, yah pathed-dasha-kritvas-tu daridro vaapi chaakshamah.
उस दशमी को जो गंगाजल में खड़ा होकर इस स्तोत्र का दस बार पाठ करता है — चाहे वह दरिद्र या असमर्थ ही क्यों न हो —
He who, standing in Gaṅgā’s waters on that tenth day, recites this hymn ten times — be he poor or unable to give —
सोऽपि तत्फलमाप्नोति गङ्गां सम्पूज्य यत्नतः ॥ २५॥
so'pi tat-phalam-āpnoti gaṅgāṃ sampūjya yatnataḥ ||25||
So-pi tat-phalam-aapnoti gangaam sampoojya yatnatah.
वह भी, यत्नपूर्वक गंगा की पूजा करके, वही (पूर्ण) फल प्राप्त करता है।
even he obtains that same fruit, having devoutly worshipped Gaṅgā.
Colophon ॥ इति श्रीस्कन्दमहापुराणे काशीखण्डे ईश्वरकथितं गङ्गादशहरास्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥
|| iti śrī-skanda-mahāpurāṇe kāśī-khaṇḍe īśvara-kathitaṃ gaṅgā-daśaharā-stotraṃ sampūrṇam ||
Iti shree-skanda-mahaapuraane kaashee-khande eeshvara-kathitam gangaa-dashaharaa-stotram sampoornam.
इस प्रकार श्रीस्कन्द महापुराण के काशीखण्ड में ईश्वर (शिव) द्वारा कहा गया गंगा दशहरा स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।
Thus ends the Gaṅgā Daśaharā Stotram spoken by Lord Śiva in the Kāśī-khaṇḍa of the Skanda Mahāpurāṇa.