Shri Narasimha
श्री लक्ष्मीनृसिंह करावलम्ब स्तोत्रम्
Lakshmi Narasimha Stotram (Karavalamba)
Composed by Ādi Śaṅkarācārya (Lakṣmī-Nṛsiṃha Karāvalamba / Karuṇārasa Stotra)
Śaṅkara's anguished masterpiece — each verse painting saṃsāra as jungle, well, ocean, tree, serpent, fire, net and elephant, and ending with the cry "Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!" Recited in distress, fear and helplessness for Narasiṁha's rescuing grace.
॥ ॐ ॥
श्रीमत्पयोनिधिनिकेतन चक्रपाणे भोगीन्द्रभोगमणिरञ्जितपुण्यमूर्ते । योगीश शाश्वत शरण्य भवाब्धिपोत लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ १॥
śrīmat-payonidhi-niketana cakra-pāṇe bhogīndra-bhoga-maṇi-rañjita-puṇya-mūrte | yogīśa śāśvata śaraṇya bhavābdhi-pota lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||1||
Shrimat-payonidhi-niketana chakra-paane bhogeendra-bhoga-mani-ranjita-punya-moorte, yogeesha shaashvata sharanya bhavaabdhi-pota, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे क्षीरसागर-निवासी, चक्रपाणे! शेषनाग के फणों की मणियों से रंजित पुण्यमूर्ते! हे योगियों के ईश, शाश्वत, शरण्य, भवसागर के पोत! — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O dweller in the glorious ocean of milk, bearer of the discus! Holy form lit by the gems on the serpent-king's hoods! Lord of yogis, eternal, refuge of all, the ship across the sea of becoming — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
ब्रह्मेन्द्ररुद्रमरुदर्ककिरीटकोटिसङ्घट्टिताङ्घ्रिकमलामलकान्तिकान्त । लक्ष्मीलसत्कुचसरोरुहराजहंस लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ २॥
brahmendra-rudra-marud-arka-kirīṭa-koṭi-saṅghaṭṭitāṅghri-kamalāmala-kānti-kānta | lakṣmī-lasat-kuca-saroruha-rāja-haṃsa lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||2||
Brahmendra-rudra-marud-arka-kireeta-koti-sanghattitaanghri-kamalaamala-kaanti-kaanta, lakshmee-lasat-kucha-saroruha-raaja-hamsa, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
ब्रह्मा, इन्द्र, रुद्र, मरुद्गण और सूर्य के करोड़ों मुकुटों से जिनके चरण-कमल घिसते हैं — ऐसी निर्मल कान्ति से शोभित! लक्ष्मी के वक्ष-कमल के राजहंस! — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
Whose lotus feet are brushed by the millions of crowns of Brahmā, Indra, Rudra, the Maruts and the Sun — lovely with stainless lustre! Royal swan upon the lotus of Lakṣmī's breast — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारघोरगहने चरतो मुरारे मारोग्रभीकरमृगप्रचुरार्दितस्य । आर्तस्य मत्सरनिदाघनिपीडितस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ३॥
saṃsāra-ghora-gahane carato murāre mārogra-bhīkara-mṛga-pracurārditasya | ārtasya matsara-nidāgha-nipīḍitasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||3||
Samsaara-ghora-gahane charato muraare maarogra-bheekara-mriga-prachuraarditasya, aartasya matsara-nidaagha-nipeeditasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे मुरारे! संसार के घोर वन में भटकते हुए, काम-रूपी भयंकर हिंस्र पशुओं से पीड़ित, मत्सर की धूप से तपते इस आर्त की (रक्षा कीजिए) — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O Murāri! Wandering in the dreadful jungle of saṃsāra, harried by the savage beasts of desire, scorched by the summer-heat of envy — to this afflicted one — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारकूपमतिघोरमगाधमूलं सम्प्राप्य दुःखशतसर्पसमाकुलस्य । दीनस्य देव कृपणापदमागतस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ४॥
saṃsāra-kūpam-ati-ghoram-agādha-mūlaṃ samprāpya duḥkha-śata-sarpa-samākulasya | dīnasya deva kṛpaṇā-padam-āgatasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||4||
Samsaara-koopam ati-ghoram agaadha-moolam sampraapya duhkha-shata-sarpa-samaakulasya, deenasya deva kripanaa-padam aagatasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे देव! अत्यन्त घोर, अथाह तलवाले संसार-कूप में गिरकर सैकड़ों दुःख-रूपी सर्पों से घिरे, दीन और दयनीय दशा को प्राप्त इस (जीव) को — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O God! Fallen into the ghastly, bottomless well of saṃsāra, beset by a hundred serpents of sorrow, wretched and come to a pitiable state — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारसागरविशालकरालकालनक्रग्रहग्रसननिग्रहविग्रहस्य । व्यग्रस्य रागनिचयोर्मिनिपीडितस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ५॥
saṃsāra-sāgara-viśāla-karāla-kāla-nakra-graha-grasana-nigraha-vigrahasya | vyagrasya rāga-nicayormi-nipīḍitasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||5||
Samsaara-saagara-vishaala-karaala-kaala-nakra-graha-grasana-nigraha-vigrahasya, vyagrasya raaga-nichayormi-nipeeditasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
संसार-सागर के विशाल, विकराल काल-रूपी मगर के जबड़ों में जकड़े जाते, व्याकुल और राग-समूह की लहरों से पीसे जाते इस (शरीरधारी) को — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
Seized in the engulfing jaws of the monstrous crocodile of Time in saṃsāra's vast sea, frantic, battered by waves of massed passions — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारवृक्षमघबीजमनन्तकर्मशाखाशतं करणपत्रमनङ्गपुष्पम् । आरुह्य दुःखफलिनं पततो दयालो लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ६॥
saṃsāra-vṛkṣam-agha-bījam-ananta-karma-śākhā-śataṃ karaṇa-patram-anaṅga-puṣpam | āruhya duḥkha-phalinaṃ patato dayālo lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||6||
Samsaara-vriksham agha-beejam ananta-karma-shaakhaa-shatam karana-patram ananga-pushpam, aaruhya duhkha-phalinam patato dayaalo, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे दयालु! पाप जिसका बीज है, अनन्त कर्म जिसकी सैकड़ों शाखाएँ, इन्द्रियाँ पत्ते और काम जिसके फूल हैं — दुःख-फलवाले उस संसार-वृक्ष पर चढ़कर गिरते हुए मुझको — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O merciful one! Climbing the tree of saṃsāra — its seed sin, its hundred branches endless karma, its leaves the senses, its blossom lust — and now falling from its sorrow-laden fruit — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारसर्पघनवक्त्रभयोग्रतीव्रदंष्ट्राकरालविषदग्धविनष्टमूर्तेः । नागारिवाहन सुधाब्धिनिवास शौरे लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ७॥
saṃsāra-sarpa-ghana-vaktra-bhayogra-tīvra-daṃṣṭrā-karāla-viṣa-dagdha-vinaṣṭa-mūrteḥ | nāgāri-vāhana sudhābdhi-nivāsa śaure lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||7||
Samsaara-sarpa-ghana-vaktra-bhayogra-teevra-damshtraa-karaala-visha-dagdha-vinashta-moorteh, naagaari-vaahana sudhaabdhi-nivaasa shaure, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
संसार-रूपी सर्प के भयानक मुख और उग्र-तीव्र दाढ़ों के विकराल विष से जली, नष्टप्राय देहवाले मुझकी — हे गरुड़वाहन! अमृत-सागर-निवासी! शौरे! — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
My body burnt and ruined by the dreadful venom of the fierce fangs in the terrible mouth of the saṃsāra-serpent — O rider of the serpents' foe, dweller in the nectar-ocean, Śauri! — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारदावदहनातुरभीकरोरुज्वालावलीभिरतिदग्धतनूरुहस्य । त्वत्पादपद्मसरसीं शरणागतस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ८॥
saṃsāra-dāva-dahanātura-bhīkaroru-jvālāvalībhir-ati-dagdha-tanūruhasya | tvat-pāda-padma-sarasīṃ śaraṇāgatasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||8||
Samsaara-daava-dahanaatura-bheekaroru-jvaalaavaleebhir ati-dagdha-tanooruhasya, tvat-paada-padma-saraseem sharanaagatasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
संसार-रूपी दावानल की भयंकर, विशाल ज्वालाओं की लपटों से जिसके रोम-रोम जल गये हैं — आपके चरण-कमल-रूपी सरोवर की शरण में आये उस मुझको — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
My every hair scorched by the terrible towering flames of the forest-fire of saṃsāra — come for refuge to the cool lake of your lotus feet — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारजालपतितस्य जगन्निवास सर्वेन्द्रियार्तबडिशाग्रझषोपमस्य । प्रोत्खण्डितप्रचुरतालुकमस्तकस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ९॥
saṃsāra-jāla-patitasya jagan-nivāsa sarvendriyārta-baḍiśāgra-jhaṣopamasya | protkhaṇḍita-pracura-tāluka-mastakasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||9||
Samsaara-jaala-patitasya jagan-nivaasa sarvendriyaarta-badishaagra-jhashopamasya, protkhandita-prachura-taaluka-mastakasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे जगन्निवास! संसार के जाल में फँसे, समस्त इन्द्रियों की पीड़ा-रूपी काँटे (बंसी) में बिंधी मछली के समान, जिसके तालु और मस्तक छिद गये हैं — उस मुझको — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O abode of the universe! Fallen into saṃsāra's net, like a fish pierced on the barbed hook of the tormenting senses, its palate and head torn through — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
संसारभीकरकरीन्द्रकराभिघातनिष्पिष्टमर्मवपुषः सकलार्तिनाश । प्राणप्रयाणभवभीतिसमाकुलस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ १०॥
saṃsāra-bhīkara-karīndra-karābhighāta-niṣpiṣṭa-marma-vapuṣaḥ sakalārti-nāśa | prāṇa-prayāṇa-bhava-bhīti-samākulasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||10||
Samsaara-bheekara-kareendra-karaabhighaata-nishpishta-marma-vapushah sakalaarti-naasha, praana-prayaana-bhava-bheeti-samaakulasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे समस्त पीड़ाओं के नाशक! संसार-रूपी भयंकर गजराज की सूँड के प्रहारों से जिसके मर्म और शरीर कुचल गये हैं, और जो प्राण-प्रयाण (मृत्यु) तथा (पुनर्) जन्म के भय से व्याकुल है — उस मुझको — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O destroyer of every anguish! My vitals crushed by the trunk-blows of the terrible elephant of saṃsāra, distraught with the fear of death's departure and of birth again — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
अन्धस्य मे हृतविवेकमहाधनस्य चोरैः प्रभो बलिभिरिन्द्रियनामधेयैः । मोहान्धकूपकुहरे विनिपातितस्य लक्ष्मीनृसिंह मम देहि करावलम्बम् ॥ ११॥
andhasya me hṛta-viveka-mahā-dhanasya coraiḥ prabho balibhir-indriya-nāmadheyaiḥ | mohāndha-kūpa-kuhare vinipātitasya lakṣmī-nṛsiṃha mama dehi karāvalambam ||11||
Andhasya me hrita-viveka-mahaa-dhanasya choraih prabho balibhir indriya-naamadheyaih, mohaandha-koopa-kuhare vinipaatitasya, Lakshmee-Nrisimha mama dehi karaavalambam.
हे प्रभो! "इन्द्रिय" नामधारी बलवान चोरों ने मुझ अन्धे का विवेक-रूपी महाधन हर लिया है और मुझे मोह के अन्धकूप की खोह में गिरा दिया है — उस मुझको — हे लक्ष्मीनृसिंह! मुझे अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O Lord! Strong robbers named "the senses" have plundered the great treasure of my discernment, blind as I am, and hurled me into the cavern of delusion's dark well — O Lakṣmī-Nṛsiṃha, give me the support of your hand!
लक्ष्मीपते कमलनाभ सुरेश विष्णो वैकुण्ठ कृष्ण मधुसूदन पुष्कराक्ष । ब्रह्मण्य केशव जनार्दन वासुदेव देवेश देहि कृपणस्य करावलम्बम् ॥ १२॥
lakṣmī-pate kamala-nābha sureśa viṣṇo vaikuṇṭha kṛṣṇa madhusūdana puṣkarākṣa | brahmaṇya keśava janārdana vāsudeva deveśa dehi kṛpaṇasya karāvalambam ||12||
Lakshmee-pate kamala-naabha suresha vishno vaikuntha krishna madhusoodana pushkaraaksha, brahmanya keshava janaardana vaasudeva devesha dehi kripanasya karaavalambam.
हे लक्ष्मीपति! कमलनाभ! सुरेश! विष्णो! वैकुण्ठ! कृष्ण! मधुसूदन! पुष्कराक्ष! ब्रह्मण्य! केशव! जनार्दन! वासुदेव! देवेश! इस दीन को अपने हाथ का सहारा दीजिए।
O Lord of Lakṣmī, lotus-naveled, King of gods, Viṣṇu! Vaikuṇṭha, Kṛṣṇa, Madhusūdana, lotus-eyed! Friend of the holy, Keśava, Janārdana, Vāsudeva, Lord of gods — give this wretch the support of your hand!
Phala-śruti यन्माययार्जितवपुःप्रचुरप्रवाहमग्नार्थमत्र निवहोरुकरावलम्बम् । लक्ष्मीनृसिंहचरणाब्जमधुव्रतेन स्तोत्रं कृतं सुखकरं भुवि शङ्करेण ॥ १३॥
yan-māyayārjita-vapuḥ-pracura-pravāha-magnārtham-atra nivahoru-karāvalambam | lakṣmī-nṛsiṃha-caraṇābja-madhu-vratena stotraṃ kṛtaṃ sukha-karaṃ bhuvi śaṅkareṇa ||13||
Yan-maayayaarjita-vapuh-prachura-pravaaha-magnaartham atra nivahoru-karaavalambam, lakshmee-nrisimha-charanaabja-madhu-vratena stotram kritam sukha-karam bhuvi shankarena.
जिनकी माया से प्राप्त देहों के प्रचुर प्रवाह में डूबे जीवों को महान कर-अवलम्ब (हाथ का सहारा) देने के लिए, लक्ष्मीनृसिंह के चरण-कमलों के मधुव्रत (भ्रमर) शंकराचार्य ने पृथ्वी पर यह सुखकारी स्तोत्र रचा।
For those sunk in the vast flood of bodies won through his māyā, to give them the great support of his hand — Śaṅkara, the honey-bee at Lakṣmī-Nṛsiṃha's lotus feet, composed on earth this joy-giving hymn.
Colophon ॥ इति श्रीमच्छङ्कराचार्यकृतं श्रीलक्ष्मीनृसिंहस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥
|| iti śrīmac-chaṅkarācārya-kṛtaṃ śrī-lakṣmī-nṛsiṃha-stotraṃ sampūrṇam ||
Iti shrimach-Chhankaraachaarya-kritam Shri-Lakshmee-Nrisimha-stotram sampoornam.
इस प्रकार श्रीमद् शंकराचार्य द्वारा रचित श्रीलक्ष्मीनृसिंह स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।
Thus ends the Śrī Lakṣmī-Nṛsiṃha Stotram composed by Śrī Śaṅkarācārya.