Backवापस

Shri Shani

शनैश्चर स्तोत्रम् (दशरथकृत)

Shani Stotram

Brahmāṇḍa Purāṇa — spoken by King Daśaratha; the ten names praised by Pippalāda

Daśaratha's hymn that pacified Saturn — recited especially on Saturdays and during sāḍhe-sātī for relief from Śani's afflictions, with the famous ten-name verse "koṇasthaḥ piṅgalo babhruḥ".

Viniyoga

श्रीगणेशाय नमः। अस्य श्रीशनैश्चरस्तोत्रस्य दशरथ ऋषिः, शनैश्चरो देवता, त्रिष्टुप् छन्दः, शनैश्चरप्रीत्यर्थं जपे विनियोगः।

śrī-gaṇeśāya namaḥ | asya śrī-śanaiścara-stotrasya daśaratha ṛṣiḥ, śanaiścaro devatā, triṣṭup chandaḥ, śanaiścara-prītyarthaṃ jape viniyogaḥ |

Shri-Ganeshaaya namah. Asya Shri-Shanaishchara-stotrasya Dasharatha rishih, Shanaishcharo devataa, trishtup chhandah, Shanaishchara-preetyartham jape viniyogah.

श्रीगणेश को नमस्कार। इस श्रीशनैश्चर स्तोत्र के ऋषि दशरथ हैं, देवता शनैश्चर हैं, छन्द त्रिष्टुप् है; शनैश्चर की प्रसन्नता के लिए इसके जप में विनियोग है।

Salutations to Gaṇeśa. Of this Śanaiścara Stotra the seer is Daśaratha, the deity Śanaiścara, the metre Triṣṭubh; it is employed in japa for Saturn's favour.

Daśaratha uvāca

कोणोऽन्तको रौद्रयमोऽथ बभ्रुः कृष्णः शनिः पिङ्गलमन्दसौरिः । नित्यं स्मृतो यो हरते च पीडां तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ १॥

koṇo'ntako raudra-yamo'tha babhruḥ kṛṣṇaḥ śaniḥ piṅgala-manda-sauriḥ | nityaṃ smṛto yo harate ca pīḍāṃ tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||1||

Kono'ntako raudra-yamo'tha babhruh krishnah shanih pingala-manda-saurih, nityam smrito yo harate cha peedaam tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

कोण, अन्तक, रौद्र, यम, बभ्रु, कृष्ण, शनि, पिंगल, मन्द और सौरि — जिनका नित्य स्मरण पीड़ा हर लेता है — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Koṇa, Antaka, Raudra, Yama, Babhru, Kṛṣṇa, Śani, Piṅgala, Manda, Sauri — whose constant remembrance takes away affliction — salutations to him, the Sun's son.

सुरासुराः किम्पुरुषोरगेन्द्रा गन्धर्वविद्याधरपन्नगाश्च । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ २॥

surāsurāḥ kimpuruṣoragendrā gandharva-vidyādhara-pannagāś-ca | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||2||

Suraasuraah kimpurushoragendraa gandharva-vidyaadhara-pannagaash cha, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

देवता, असुर, किम्पुरुष, नागराज, गन्धर्व, विद्याधर और सर्प — सभी जिनकी विषम स्थिति (प्रतिकूल गोचर) से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Gods and asuras, kimpuruṣas and serpent-kings, gandharvas, vidyādharas and snakes — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.

नरा नरेन्द्राः पशवो मृगेन्द्रा वन्याश्च ये कीटपतङ्गभृङ्गाः । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ३॥

narā narendrāḥ paśavo mṛgendrā vanyāś-ca ye kīṭa-pataṅga-bhṛṅgāḥ | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||3||

Naraa narendraah pashavo mrigendraa vanyaash cha ye keeta-patanga-bhringaah, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

मनुष्य, राजा, पशु, सिंह, वन के जीव, और कीट-पतंगे-भ्रमर तक — सभी जिनकी विषम स्थिति से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Men and kings, beasts and lions, the creatures of the wild, even worms, moths and bees — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.

देशाश्च दुर्गाणि वनानि यत्र सेनानिवेशाः पुरपत्तनानि । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ४॥

deśāś-ca durgāṇi vanāni yatra senāniveśāḥ pura-pattanāni | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||4||

Deshaash cha durgaani vanaani yatra senaaniveshaah pura-pattanaani, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

देश, दुर्ग, वन, सेना के पड़ाव, नगर और पत्तन — सब जिनकी विषम स्थिति से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Countries and fortresses, forests, army-camps, cities and ports — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.

तिलैर्यवैर्माषगुडान्नदानैर्लोहेन नीलाम्बरदानतो वा । प्रीणाति मन्त्रैर्निजवासरे च तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ५॥

tilair-yavair-māṣa-guḍānna-dānair-lohena nīlāmbara-dānato vā | prīṇāti mantrair-nija-vāsare ca tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||5||

Tilair yavair maasha-gudaanna-daanair lohena neelaambara-daanato vaa, preenaati mantrair nija-vaasare cha tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

तिल, जौ, उड़द, गुड़ और अन्न के दान से, लोहे या नीले वस्त्र के दान से, तथा अपने वार (शनिवार) को मन्त्रों से जो प्रसन्न होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Who is pleased by gifts of sesame, barley, black gram, jaggery and food, by gifts of iron or dark-blue cloth, and by mantras on his own day (Saturday) — salutations to him, the Sun's son.

प्रयागकूले यमुनातटे च सरस्वतीपुण्यजले गुहायाम् । यो योगिनां ध्यानगतोऽपि सूक्ष्मस्तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ६॥

prayāga-kūle yamunā-taṭe ca sarasvatī-puṇya-jale guhāyām | yo yogināṃ dhyāna-gato'pi sūkṣmas-tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||6||

Prayaaga-koole yamunaa-tate cha sarasvatee-punya-jale guhaayaam, yo yoginaam dhyaana-gato'pi sookshmas, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

प्रयाग के कूल पर, यमुना के तट पर, सरस्वती के पुण्य जल में और गुफा में — योगियों के ध्यान में सूक्ष्म रूप से जो विराजते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

On Prayāga's bank, by the Yamunā, in Sarasvatī's holy waters and in the mountain cave — who, subtle, dwells within the meditation of yogis — salutations to him, the Sun's son.

अन्यप्रदेशात्स्वगृहं प्रविष्टस्तदीयवारे स नरः सुखी स्यात् । गृहाद्गतो यो न पुनः प्रयाति तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ७॥

anya-pradeśāt-sva-gṛhaṃ praviṣṭas-tadīya-vāre sa naraḥ sukhī syāt | gṛhād-gato yo na punaḥ prayāti tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||7||

Anya-pradeshaat sva-griham pravishtas tadeeya-vaare sa narah sukhee syaat, grihaad gato yo na punah prayaati tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

जो मनुष्य शनिवार को परदेश से अपने घर लौटता है, वह सुखी होता है; और (जिनकी कृपा से) घर से गया हुआ फिर भटकता नहीं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

The man who returns home from abroad on Saturn's day finds happiness, and he who sets out does not wander astray again — salutations to him, the Sun's son.

स्रष्टा स्वयम्भूर्भुवनत्रयस्य त्राता हरीशो हरते पिनाकी । एकस्त्रिधा ऋग्यजुःसाममूर्तिस्तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ८॥

sraṣṭā svayambhūr-bhuvana-trayasya trātā harīśo harate pinākī | ekas-tridhā ṛg-yajuḥ-sāma-mūrtis-tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||8||

Srashtaa svayambhoor bhuvana-trayasya traataa hareesho harate pinaakee, ekas tridhaa rig-yajuh-saama-moortis, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.

जो स्वयम्भू (ब्रह्मा) होकर तीनों भुवनों के स्रष्टा हैं, हरि होकर त्राता हैं और पिनाकी (शिव) होकर संहर्ता हैं — एक होकर भी ऋक्-यजुः-साम रूप से तीन प्रकार के हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।

Who as the self-born Brahmā creates the three worlds, as Hari preserves and as the Pināka-bearer withdraws them — one, yet threefold as Ṛk, Yajus and Sāman — salutations to him, the Sun's son.

Phala-śruti

शन्यष्टकं यः प्रयतः प्रभाते नित्यं सुपुत्रैः पशुबान्धवैश्च । पठेत्तु सौख्यं भुवि भोगयुक्तः प्राप्नोति निर्वाणपदं तदन्ते ॥ ९॥

śany-aṣṭakaṃ yaḥ prayataḥ prabhāte nityaṃ su-putraiḥ paśu-bāndhavaiś-ca | paṭhet-tu saukhyaṃ bhuvi bhoga-yuktaḥ prāpnoti nirvāṇa-padaṃ tad-ante ||9||

Shany-ashtakam yah prayatah prabhaate nityam su-putraih pashu-baandhavaish cha, pathet tu saukhyam bhuvi bhoga-yuktah praapnoti nirvaana-padam tad-ante.

जो संयमी होकर प्रातः नित्य इस शनि-अष्टक का पाठ करता है, वह उत्तम पुत्रों, पशुओं और बान्धवों सहित पृथ्वी पर सुख और भोग पाता है, और अन्त में निर्वाण-पद प्राप्त करता है।

Whoever, self-controlled, recites this octet to Śani each morning enjoys happiness on earth with good sons, cattle and kinsmen, and at the end attains the state of liberation.

Daśa-nāma

कोणस्थः पिङ्गलो बभ्रुः कृष्णो रौद्रोऽन्तको यमः । सौरिः शनैश्चरो मन्दः पिप्पलादेन संस्तुतः ॥ १०॥

koṇa-sthaḥ piṅgalo babhruḥ kṛṣṇo raudro'ntako yamaḥ | sauriḥ śanaiścaro mandaḥ pippalādena saṃstutaḥ ||10||

Kona-sthah pingalo babhruh krishno raudro'ntako yamah, saurih shanaishcharo mandah pippalaadena samstutah.

कोणस्थ, पिंगल, बभ्रु, कृष्ण, रौद्र, अन्तक, यम, सौरि, शनैश्चर और मन्द — (इन दस नामों से) पिप्पलाद मुनि ने जिनकी स्तुति की।

Koṇastha, Piṅgala, Babhru, Kṛṣṇa, Raudra, Antaka, Yama, Sauri, Śanaiścara and Manda — by these names the sage Pippalāda praised him.

एतानि दश नामानि प्रातरुत्थाय यः पठेत् । शनैश्चरकृता पीडा न कदाचिद्भविष्यति ॥ ११॥

etāni daśa nāmāni prātar-utthāya yaḥ paṭhet | śanaiścara-kṛtā pīḍā na kadācid-bhaviṣyati ||11||

Etaani dasha naamaani praatar utthaaya yah pathet, shanaishchara-kritaa peedaa na kadaachid bhavishyati.

जो प्रातः उठकर इन दस नामों का पाठ करता है, उसे शनैश्चर-जनित पीड़ा कभी नहीं होगी।

Whoever, rising at dawn, recites these ten names — affliction wrought by Saturn shall never befall him.

Colophon

॥ इति श्रीब्रह्माण्डपुराणे श्रीशनैश्चरस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrī-brahmāṇḍa-purāṇe śrī-śanaiścara-stotraṃ sampūrṇam ||

Iti Shri-Brahmaanda-puraane Shri-Shanaishchara-stotram sampoornam.

इस प्रकार श्रीब्रह्माण्डपुराण में श्रीशनैश्चर स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।

Thus ends the Śrī Śanaiścara Stotram from the Brahmāṇḍa Purāṇa.

Frequently asked questions

What is the Shani Stotram?

Shani Stotram (शनैश्चर स्तोत्रम् (दशरथकृत)) is a stotram dedicated to Shani. A Stotram is a hymn of praise in Sanskrit verse that glorifies a deity and is recited to earn merit and the deity's grace.

Which deity is the Shani Stotram dedicated to?

The Shani Stotram is dedicated to Shani.

Is the Shani Stotram available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Shani Stotram is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Shani Stotram?

The Shani Stotram is drawn from Brahmāṇḍa Purāṇa — spoken by King Daśaratha; the ten names praised by Pippalāda.

Can I read the Shani Stotram online for free?

Yes - the Shani Stotram is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.