Viniyoga श्रीगणेशाय नमः। अस्य श्रीशनैश्चरस्तोत्रस्य दशरथ ऋषिः, शनैश्चरो देवता, त्रिष्टुप् छन्दः, शनैश्चरप्रीत्यर्थं जपे विनियोगः।
śrī-gaṇeśāya namaḥ | asya śrī-śanaiścara-stotrasya daśaratha ṛṣiḥ, śanaiścaro devatā, triṣṭup chandaḥ, śanaiścara-prītyarthaṃ jape viniyogaḥ |
Shri-Ganeshaaya namah. Asya Shri-Shanaishchara-stotrasya Dasharatha rishih, Shanaishcharo devataa, trishtup chhandah, Shanaishchara-preetyartham jape viniyogah.
श्रीगणेश को नमस्कार। इस श्रीशनैश्चर स्तोत्र के ऋषि दशरथ हैं, देवता शनैश्चर हैं, छन्द त्रिष्टुप् है; शनैश्चर की प्रसन्नता के लिए इसके जप में विनियोग है।
Salutations to Gaṇeśa. Of this Śanaiścara Stotra the seer is Daśaratha, the deity Śanaiścara, the metre Triṣṭubh; it is employed in japa for Saturn's favour.
Daśaratha uvāca कोणोऽन्तको रौद्रयमोऽथ बभ्रुः कृष्णः शनिः पिङ्गलमन्दसौरिः । नित्यं स्मृतो यो हरते च पीडां तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ १॥
koṇo'ntako raudra-yamo'tha babhruḥ kṛṣṇaḥ śaniḥ piṅgala-manda-sauriḥ | nityaṃ smṛto yo harate ca pīḍāṃ tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||1||
Kono'ntako raudra-yamo'tha babhruh krishnah shanih pingala-manda-saurih, nityam smrito yo harate cha peedaam tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
कोण, अन्तक, रौद्र, यम, बभ्रु, कृष्ण, शनि, पिंगल, मन्द और सौरि — जिनका नित्य स्मरण पीड़ा हर लेता है — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Koṇa, Antaka, Raudra, Yama, Babhru, Kṛṣṇa, Śani, Piṅgala, Manda, Sauri — whose constant remembrance takes away affliction — salutations to him, the Sun's son.
सुरासुराः किम्पुरुषोरगेन्द्रा गन्धर्वविद्याधरपन्नगाश्च । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ २॥
surāsurāḥ kimpuruṣoragendrā gandharva-vidyādhara-pannagāś-ca | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||2||
Suraasuraah kimpurushoragendraa gandharva-vidyaadhara-pannagaash cha, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
देवता, असुर, किम्पुरुष, नागराज, गन्धर्व, विद्याधर और सर्प — सभी जिनकी विषम स्थिति (प्रतिकूल गोचर) से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Gods and asuras, kimpuruṣas and serpent-kings, gandharvas, vidyādharas and snakes — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.
नरा नरेन्द्राः पशवो मृगेन्द्रा वन्याश्च ये कीटपतङ्गभृङ्गाः । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ३॥
narā narendrāḥ paśavo mṛgendrā vanyāś-ca ye kīṭa-pataṅga-bhṛṅgāḥ | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||3||
Naraa narendraah pashavo mrigendraa vanyaash cha ye keeta-patanga-bhringaah, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
मनुष्य, राजा, पशु, सिंह, वन के जीव, और कीट-पतंगे-भ्रमर तक — सभी जिनकी विषम स्थिति से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Men and kings, beasts and lions, the creatures of the wild, even worms, moths and bees — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.
देशाश्च दुर्गाणि वनानि यत्र सेनानिवेशाः पुरपत्तनानि । पीड्यन्ति सर्वे विषमस्थितेन तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ४॥
deśāś-ca durgāṇi vanāni yatra senāniveśāḥ pura-pattanāni | pīḍyanti sarve viṣama-sthitena tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||4||
Deshaash cha durgaani vanaani yatra senaaniveshaah pura-pattanaani, peedyanti sarve vishama-sthitena, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
देश, दुर्ग, वन, सेना के पड़ाव, नगर और पत्तन — सब जिनकी विषम स्थिति से पीड़ित होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Countries and fortresses, forests, army-camps, cities and ports — all suffer when he stands adverse — salutations to him, the Sun's son.
तिलैर्यवैर्माषगुडान्नदानैर्लोहेन नीलाम्बरदानतो वा । प्रीणाति मन्त्रैर्निजवासरे च तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ५॥
tilair-yavair-māṣa-guḍānna-dānair-lohena nīlāmbara-dānato vā | prīṇāti mantrair-nija-vāsare ca tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||5||
Tilair yavair maasha-gudaanna-daanair lohena neelaambara-daanato vaa, preenaati mantrair nija-vaasare cha tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
तिल, जौ, उड़द, गुड़ और अन्न के दान से, लोहे या नीले वस्त्र के दान से, तथा अपने वार (शनिवार) को मन्त्रों से जो प्रसन्न होते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Who is pleased by gifts of sesame, barley, black gram, jaggery and food, by gifts of iron or dark-blue cloth, and by mantras on his own day (Saturday) — salutations to him, the Sun's son.
प्रयागकूले यमुनातटे च सरस्वतीपुण्यजले गुहायाम् । यो योगिनां ध्यानगतोऽपि सूक्ष्मस्तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ६॥
prayāga-kūle yamunā-taṭe ca sarasvatī-puṇya-jale guhāyām | yo yogināṃ dhyāna-gato'pi sūkṣmas-tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||6||
Prayaaga-koole yamunaa-tate cha sarasvatee-punya-jale guhaayaam, yo yoginaam dhyaana-gato'pi sookshmas, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
प्रयाग के कूल पर, यमुना के तट पर, सरस्वती के पुण्य जल में और गुफा में — योगियों के ध्यान में सूक्ष्म रूप से जो विराजते हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
On Prayāga's bank, by the Yamunā, in Sarasvatī's holy waters and in the mountain cave — who, subtle, dwells within the meditation of yogis — salutations to him, the Sun's son.
अन्यप्रदेशात्स्वगृहं प्रविष्टस्तदीयवारे स नरः सुखी स्यात् । गृहाद्गतो यो न पुनः प्रयाति तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ७॥
anya-pradeśāt-sva-gṛhaṃ praviṣṭas-tadīya-vāre sa naraḥ sukhī syāt | gṛhād-gato yo na punaḥ prayāti tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||7||
Anya-pradeshaat sva-griham pravishtas tadeeya-vaare sa narah sukhee syaat, grihaad gato yo na punah prayaati tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
जो मनुष्य शनिवार को परदेश से अपने घर लौटता है, वह सुखी होता है; और (जिनकी कृपा से) घर से गया हुआ फिर भटकता नहीं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
The man who returns home from abroad on Saturn's day finds happiness, and he who sets out does not wander astray again — salutations to him, the Sun's son.
स्रष्टा स्वयम्भूर्भुवनत्रयस्य त्राता हरीशो हरते पिनाकी । एकस्त्रिधा ऋग्यजुःसाममूर्तिस्तस्मै नमः श्रीरविनन्दनाय ॥ ८॥
sraṣṭā svayambhūr-bhuvana-trayasya trātā harīśo harate pinākī | ekas-tridhā ṛg-yajuḥ-sāma-mūrtis-tasmai namaḥ śrī-ravi-nandanāya ||8||
Srashtaa svayambhoor bhuvana-trayasya traataa hareesho harate pinaakee, ekas tridhaa rig-yajuh-saama-moortis, tasmai namah shree-ravi-nandanaaya.
जो स्वयम्भू (ब्रह्मा) होकर तीनों भुवनों के स्रष्टा हैं, हरि होकर त्राता हैं और पिनाकी (शिव) होकर संहर्ता हैं — एक होकर भी ऋक्-यजुः-साम रूप से तीन प्रकार के हैं — उन सूर्य-पुत्र (शनि) को नमस्कार है।
Who as the self-born Brahmā creates the three worlds, as Hari preserves and as the Pināka-bearer withdraws them — one, yet threefold as Ṛk, Yajus and Sāman — salutations to him, the Sun's son.
Phala-śruti शन्यष्टकं यः प्रयतः प्रभाते नित्यं सुपुत्रैः पशुबान्धवैश्च । पठेत्तु सौख्यं भुवि भोगयुक्तः प्राप्नोति निर्वाणपदं तदन्ते ॥ ९॥
śany-aṣṭakaṃ yaḥ prayataḥ prabhāte nityaṃ su-putraiḥ paśu-bāndhavaiś-ca | paṭhet-tu saukhyaṃ bhuvi bhoga-yuktaḥ prāpnoti nirvāṇa-padaṃ tad-ante ||9||
Shany-ashtakam yah prayatah prabhaate nityam su-putraih pashu-baandhavaish cha, pathet tu saukhyam bhuvi bhoga-yuktah praapnoti nirvaana-padam tad-ante.
जो संयमी होकर प्रातः नित्य इस शनि-अष्टक का पाठ करता है, वह उत्तम पुत्रों, पशुओं और बान्धवों सहित पृथ्वी पर सुख और भोग पाता है, और अन्त में निर्वाण-पद प्राप्त करता है।
Whoever, self-controlled, recites this octet to Śani each morning enjoys happiness on earth with good sons, cattle and kinsmen, and at the end attains the state of liberation.
Daśa-nāma कोणस्थः पिङ्गलो बभ्रुः कृष्णो रौद्रोऽन्तको यमः । सौरिः शनैश्चरो मन्दः पिप्पलादेन संस्तुतः ॥ १०॥
koṇa-sthaḥ piṅgalo babhruḥ kṛṣṇo raudro'ntako yamaḥ | sauriḥ śanaiścaro mandaḥ pippalādena saṃstutaḥ ||10||
Kona-sthah pingalo babhruh krishno raudro'ntako yamah, saurih shanaishcharo mandah pippalaadena samstutah.
कोणस्थ, पिंगल, बभ्रु, कृष्ण, रौद्र, अन्तक, यम, सौरि, शनैश्चर और मन्द — (इन दस नामों से) पिप्पलाद मुनि ने जिनकी स्तुति की।
Koṇastha, Piṅgala, Babhru, Kṛṣṇa, Raudra, Antaka, Yama, Sauri, Śanaiścara and Manda — by these names the sage Pippalāda praised him.
एतानि दश नामानि प्रातरुत्थाय यः पठेत् । शनैश्चरकृता पीडा न कदाचिद्भविष्यति ॥ ११॥
etāni daśa nāmāni prātar-utthāya yaḥ paṭhet | śanaiścara-kṛtā pīḍā na kadācid-bhaviṣyati ||11||
Etaani dasha naamaani praatar utthaaya yah pathet, shanaishchara-kritaa peedaa na kadaachid bhavishyati.
जो प्रातः उठकर इन दस नामों का पाठ करता है, उसे शनैश्चर-जनित पीड़ा कभी नहीं होगी।
Whoever, rising at dawn, recites these ten names — affliction wrought by Saturn shall never befall him.
Colophon ॥ इति श्रीब्रह्माण्डपुराणे श्रीशनैश्चरस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥
|| iti śrī-brahmāṇḍa-purāṇe śrī-śanaiścara-stotraṃ sampūrṇam ||
Iti Shri-Brahmaanda-puraane Shri-Shanaishchara-stotram sampoornam.
इस प्रकार श्रीब्रह्माण्डपुराण में श्रीशनैश्चर स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।
Thus ends the Śrī Śanaiścara Stotram from the Brahmāṇḍa Purāṇa.