Shiva Tandava Stotram — 15 Verses
जटाटवीगलज्जलप्रवाहपावितस्थले
गलेऽवलम्ब्य लम्बितां भुजङ्गतुङ्गमालिकाम् ।
डमड्डमड्डमड्डमन्निनादवड्डमर्वयं
चकार चण्डताण्डवं तनोतु नः शिवः शिवम् ॥ १॥
jaṭāṭavīgalaj-jala-pravāha-pāvita-sthale
gale'valambya lambitāṃ bhujaṅga-tuṅga-mālikām |
ḍamaḍ-ḍamaḍ-ḍamaḍ-ḍaman-nināda-vaḍḍamar-vayaṃ
cakāra caṇḍa-tāṇḍavaṃ tanotu naḥ śivaḥ śivam ||
Jatatavee-galaj-jala-pravaha-pavita-sthale, gale'valambya lambitam bhujanga-tunga-malikam; Damad-damad-damad-daman-ninada-vaddamar-vayam, chakara chanda-tandavam tanotu nah Shivah Shivam
जिनकी जटा-रूपी वन से बहते गंगाजल के प्रवाह से पवित्र हुए कण्ठ-प्रदेश में सर्पों की लम्बी, ऊँची माला लटक रही है, और जो डम-डम डमरू की ध्वनि करते हुए प्रचण्ड ताण्डव कर रहे हैं — वे शिव हमारा कल्याण विस्तीर्ण करें।
Shiva — in whose neck-hollow purified by streams of water cascading from his forest of matted locks, hangs a garland of towering serpents — performed his fierce Tandava dance to the sound of 'ḍamaḍ ḍamaḍ ḍamaḍ ḍamam' from his drum. May that Shiva bestow auspiciousness on us.
जटाकटाहसम्भ्रमभ्रमन्निलिम्पनिर्झरी-
विलोलवीचिवल्लरीविराजमानमूर्द्धनि ।
धगद्धगद्धगज्ज्वलल्ललाटपट्टपावके
किशोरचन्द्रशेखरे रतिः प्रतिक्षणं मम ॥ २॥
jaṭā-kaṭāha-sambhrama-bhraman-nilimpa-nirjharī-
vilola-vīci-vallarī-virājamāna-mūrdhani |
dhagad-dhagad-dhagaj-jvalal-lalāṭa-paṭṭa-pāvake
kiśora-candra-śekhare ratiḥ pratikṣaṇaṃ mama ||
Jata-kataha-sambhrama-bhraman-nilimpa-nirjhari-vilola-veeci-vallari-virajamana-murdhani; Dhagad-dhagad-dhagaj-jvalal-lalata-patta-pavake, kishora-chandra-shekhare ratih pratikhanam mama
जिनका मस्तक जटा-रूपी कड़ाह में वेग से घूमती देवनदी गंगा की चंचल लहर-लताओं से सुशोभित है, जिनके ललाट-पट्ट पर अग्नि धक्-धक् जल रही है, और जिनके सिर पर बाल-चन्द्र विराजमान है — उनमें मेरी प्रत्येक क्षण प्रीति बनी रहे।
My delight grows every moment in Shiva — whose crown bears the Ganga whirling in the vessel of his matted locks, whose forehead-plate blazes with fire saying 'dhagad dhagad dhaga,' and who wears the crescent moon as his crest.
धराधरेन्द्रनन्दिनीविलासबन्धुबन्धुर-
स्फुरद्दिगन्तसन्ततिप्रमोदमानमानसे ।
कृपाकटाक्षधोरणीनिरुद्धदुर्धरापदि
क्वचिद्दिगम्बरे मनो विनोदमेतु वस्तुनि ॥ ३॥
dharā-dhara-indra-nandinī-vilāsa-bandhu-bandhura-
sphurat-diganta-santati-pramoda-māna-mānase |
kṛpā-kaṭākṣa-dhoraṇī-niruddha-durdhara-āpadi
kvacid-digambare mano vinodametu vastuni ||
Dharadhara-indra-nandini-vilasa-bandhu-bandhura-sphurat-diganta-santati-pramoda-mana-manase; Kripa-kataksha-dharani-niruddha-durdhara-apadi, kvachid-digambare mano vinodametu vastuni
पर्वतराज की पुत्री पार्वती के विलासमय आलिंगन से सुन्दर, प्रफुल्लित दिशाओं की पंक्ति से आनन्दित मनवाले, और जिनकी कृपा-कटाक्ष की अखण्ड धारा से दुर्धर आपत्तियाँ रुक जाती हैं — उन दिगम्बर शिव-तत्त्व में मेरा मन आनन्द पाये।
May my mind find delight in the sky-clad one (Digambara) — whose heart rejoices in the delightful sports of Parvati (daughter of the mountain king), whose compassionate gaze wards off all formidable calamities.
जटाभुजङ्गपिङ्गलस्फुरत्फणामणिप्रभा-
कदम्बकुङ्कुमद्रवप्रलिप्तदिग्वधूमुखे ।
मदान्धसिन्धुरस्फुरत्त्वगुत्तरीयमेदुरे
मनो विनोदमद्भुतं बिभर्तु भूतभर्तरि ॥ ४॥
jaṭā-bhujaṅga-piṅgala-sphurat-phaṇā-maṇi-prabhā-
kadamba-kuṅkuma-drava-praliptā-dig-vadhū-mukhe |
madāndha-sindhura-sphurat-tvag-uttarīya-medure
mano vinodamadbhutaṃ bibhartu bhūta-bhartari ||
Jata-bhujanga-pingala-sphurat-phana-mani-prabha-kadamba-kunkuma-drava-praliptadigvadhoomukhe; Madandha-sindhura-sphurat-tvag-uttariya-medure, mano vinodamadbhutam bibhartu bhoota-bhartari
जटाओं के सर्पों के पिंगल चमकते फणों की मणि-प्रभाओं के समूह से जिन्होंने दिशा-रूपी वधुओं के मुख मानो केसर के द्रव से लीप दिये हैं, और जो मदान्ध गजासुर के लहराते चर्म के उत्तरीय से सघन (आवृत) हैं — उन भूतनाथ में मेरा मन अद्भुत आनन्द धारण करे।
May my mind find extraordinary delight in Shiva, lord of all beings — whose matted-lock serpent's jeweled golden hood floods the faces of the directions' maidens with saffron brilliance, and who wears as his upper garment the skin of the elephant maddened by rut.
सहस्रलोचनप्रभृत्यशेषलेखशेखर-
प्रसूनधूलिधोरणीविधूसराङ्घ्रिपीठभूः ।
भुजङ्गराजमालया निबद्धजाटजूटकः
श्रियै चिराय जायतां चकोरबन्धुशेखरः ॥ ५॥
sahasra-locana-prabhṛtyaśeṣa-lekha-śekhara-
prasūna-dhūli-dhoraṇī-vidhūsarāṅghri-pīṭha-bhūḥ |
bhujaṅga-rāja-mālayā nibaddha-jāṭa-jūṭakaḥ
śriyai cirāya jāyatāṃ cakora-bandhu-śekharaḥ ||
Sahasra-lochana-prabhrity-ashesha-lekha-shekhara-prasoona-dhooli-dharani-vidhoosaraaghri-peethabhoo; Bhujanga-raaja-maalaya nibaddha-jaata-jootakah, shriyai chiraya jayatam chakora-bandhu-shekharah
इन्द्र आदि समस्त देवताओं के झुके मस्तकों के पुष्पों की पराग-धारा से जिनका चरण-पीठ धूसरित है, और सर्पराज की माला से जिनका जटाजूट बँधा है — वे चन्द्रशेखर चिरकाल तक हमारी श्री (कल्याण-सम्पदा) के लिए हों।
May the moon-crested Shiva — whose foot-pedestal is greyed by streams of flower-dust from the crowns of Indra and all the gods; whose matted locks are bound with a garland of the serpent-king — arise for our eternal prosperity.
ललाटचत्वरज्वलद्धनञ्जयस्फुलिङ्गभा-
निपीतपञ्चसायकं नमन्निलिम्पनायकम् ।
सुधामयूखलेखया विराजमानशेखरं
महाकपालि सम्पदे शिरो जटालमस्तु नः ॥ ६॥
lalāṭa-catvara-jvalad-dhanañjaya-sphuliṅga-bhā-
nipīta-pañca-sāyakaṃ namannilimpa-nāyakam |
sudhā-mayūkha-lekhayā virājamāna-śekharaṃ
mahā-kapāli sampade śiro jaṭālamastu naḥ ||
Lalata-chatvara-jvalad-dhananjaya-sphulingabha-nipeeta-pancha-sayakam, namannilimpa-nayakam; Sudha-mayookha-lekhaya viraajamana-shekharam, maha-kapali sampade shiro jatalmastu nah
ललाट-स्थल पर जलती अग्नि की चिंगारियों की प्रभा से जिन्होंने कामदेव को पी लिया (भस्म कर दिया), जिन्हें देवराज इन्द्र नमन करते हैं, और जो अमृत-किरण चन्द्र-रेखा से सुशोभित मुकुटवाले हैं — उन महाकपाली का जटाधारी मस्तक हमारी सम्पदा (सिद्धि) के लिए हो।
May the matted-locked head of the Great Skull-bearer (Mahākapāli) be our prosperity — he who consumed Kama's five arrows with sparks of fire blazing in his vast forehead-arena, before whom Indra and the gods bow, and whose crest gleams with a streak of moonbeam radiance.
करालभालपट्टिकाधगद्धगद्धगज्ज्वल-
द्धनञ्जयाहुतीकृतप्रचण्डपञ्चसायके ।
धराधरेन्द्रनन्दिनीकुचाग्रचित्रपत्रक-
प्रकल्पनैकशिल्पिनि त्रिलोचने रतिर्मम ॥ ७॥
karāla-bhāla-paṭṭikā-dhagad-dhagad-dhagaj-jvala-
d-dhanañjayāhutī-kṛta-pracaṇḍa-pañca-sāyake |
dharā-dhara-indra-nandinī-kucāgra-citra-patraka-
prakalpana-ika-śilpini trilocane ratiḥ mama ||
Karala-bhala-pattika-dhagad-dhagad-dhagaj-jvalad-dhananjayaahutee-krita-prachanda-pancha-sayake; Dhara-dhara-indra-nandini-kuchaagra-chitra-patraka-prakalpanaika-shilpini, trilocane ratir mama
जिनके विकराल ललाट-पट्ट की धक्-धक् जलती अग्नि में प्रचण्ड कामदेव आहुति बन गया, और जो पर्वतराज-पुत्री पार्वती के कुचाग्र पर चित्र-पत्र रचने के एकमात्र शिल्पी हैं — उन त्रिलोचन में मेरी प्रीति हो।
My delight rests in three-eyed Shiva — whose terrible forehead-plate blazes 'dhagad dhagad dhaga,' offering the fire of his brow as oblation to destroy the mighty five-arrowed Kama, and who is the sole master-artist painting intricate designs at the bosom of Parvati.
नवीनमेघमण्डलीनिरुद्धदुर्धरस्फुरत्-
कुहूनिशीथिनीतमःप्रबन्धबद्धकन्धरः ।
निलिम्पनिर्झरीधरस्तनोतु कृत्तिसिन्धुरः
कलानिधानबन्धुरः श्रियं जगद्धुरन्धरः ॥ ८॥
navīna-megha-maṇḍalī-niruddha-durdha-ra-sphurat-
kuhū-niśīthinī-tamaḥ-prabandha-baddha-kandharaḥ |
nilimpa-nirjharī-dharas-tanotu kṛtti-sindharaḥ
kalā-nidhāna-bandhurah śriyaṃ jagad-dhurandharaḥ ||
Naveena-megha-mandali-niruddha-durdhara-sphurat-kuhoo-nishithini-tamah-prabandha-baddha-kandharah; Nilimpa-nirjhari-dharas-tanotu kritti-sindhurah, kala-nidhana-bandhurah shriyam jagad-dhurandharah
नवीन मेघमण्डल से घिरी अमावस की आधी रात के घने अन्धकार-सी (कालिमा से) जिनका कण्ठ शोभित है, जो देवनदी गंगा को धारण करते हैं और गजचर्मधारी हैं — वे बाल-चन्द्र से सुन्दर, जगत का भार धारण करनेवाले शिव हमारी श्री का विस्तार करें।
May Shiva — whose dark throat is bound with the darkness of a new-moon midnight behind banks of fresh clouds; who bears the Ganga, who wears an elephant hide, who holds the treasury of the moon, the Atlas of the world — bestow prosperity.
प्रफुल्लनीलपङ्कजप्रपञ्चकालिमप्रभा-
ऽवलम्बिकण्ठकन्दलीरुचिप्रबद्धकन्धरम् ।
स्मरच्छिदं पुरच्छिदं भवच्छिदं मखच्छिदं
गजच्छिदान्धकच्छिदं तमन्तकच्छिदं भजे ॥ ९॥
praphulla-nīla-paṅkaja-prapañca-kālima-prabhā-
'valambi-kaṇṭha-kandalī-ruci-prabaddha-kandharam |
smara-cchidaṃ pura-cchidaṃ bhava-cchidaṃ makha-cchidaṃ
gaja-cchid-andhaka-cchidaṃ tam antaka-cchidaṃ bhaje ||
Praphulla-neela-pankaja-prapancha-kalima-prabha-'valambi-kantha-kandali-ruchi-prabaddha-kandharam; Smara-cchidam pura-cchidam bhava-cchidam makha-cchidam, gaja-cchidandhaka-cchidam tam antaka-cchidam bhaje
खिले नीलकमलों के समूह की श्याम प्रभा-सा जिनका कण्ठ-प्रदेश शोभित है; जो कामदेव के नाशक, त्रिपुर के नाशक, भव-बन्धन के नाशक, दक्ष-यज्ञ के नाशक, गजासुर के नाशक, अन्धकासुर के नाशक और यम के भी नाशक हैं — उनको मैं भजता हूँ।
I worship that Shiva whose throat-glow is bound with the dark lustre of blooming blue lotuses — the destroyer of Kama (Smara), of the three cities (Pura), of the cycle of birth (Bhava), of the sacrifice (Makha), of Gajasura, of the demon Andhaka, and of Death (Antaka) himself.
अखर्वसर्वमङ्गलाकलाकदम्बमञ्जरी-
रसप्रवाहमाधुरीविजृम्भणामधुव्रतम् ।
स्मरान्तकं पुरान्तकं भवान्तकं मखान्तकं
गजान्तकान्धकान्तकं तमन्तकान्तकं भजे ॥ १०॥
akharva-sarva-maṅgalā-kalā-kadamba-mañjarī-
rasa-pravāha-mādhurī-vijṛmbhaṇā-madhuvratam |
smara-antakaṃ purāntakaṃ bhavāntakaṃ makhāntakaṃ
gajāntakāndhakāntakaṃ tam antakāntakaṃ bhaje ||
Akharva-sarva-mangala-kala-kadamba-manjari-rasa-pravaha-madhuri-vijrimbbhana-madhuvratam; Smara-antakam pura-antakam bhavantakam makhantakam, gajantaka-andhakantakam tam antakantakam bhaje
जो अखण्ड कल्याणमयी पार्वती की कलाओं की कदम्ब-मंजरी से बहते रस-प्रवाह की माधुरी के विस्तार का पान करनेवाले मधुप हैं; जो कामान्तक, पुरान्तक, भवान्तक, मखान्तक, गजान्तक, अन्धकान्तक और यम के भी अन्तक हैं — उनको मैं भजता हूँ।
I worship that Shiva — the bee drunk on the flowing sweetness of the blossoming cluster of all auspicious arts — who is the ender of Smara, the ender of the three cities, the ender of rebirth, the ender of sacrifice, the ender of Gajasura, the ender of Andhaka, and the ender of Death himself.
जयत्वदभ्रविभ्रमभ्रमद्भुजङ्गमश्वस-
द्विनिर्गमत्क्रमस्फुरत्करालभालहव्यवाट् ।
धिमिद्धिमिद्धिमिद्ध्वनन्मृदङ्गतुङ्गमङ्गल-
ध्वनिक्रमप्रवर्तितप्रचण्डताण्डवः शिवः ॥ ११॥
jayatv-adabhra-vibhrama-bhramad-bhujaṅgama-śvasa-
d-vinirga-mat-krama-sphurat-karāla-bhāla-havyavāṭ |
dhimid-dhimid-dhimid-dhvanan-mṛdaṅga-tuṅga-maṅgala-
dhvani-krama-pravartita-pracaṇḍa-tāṇḍavaḥ śivaḥ ||
Jayatv-adabhra-vibhrama-bhramad-bhujangama-shvasa-d-vinirga-mat-krama-sphurat-karala-bhala-havyavat; Dhimid-dhimid-dhimid-dhvanan-mridanga-tunga-mangala-dhvani-krama-pravartita-prachanda-tandavah Shivah
अति वेग से घूमते सर्पों की फुफकारों से ललाट की विकराल अग्नि के क्रमशः धधकने के बीच, धिमि-धिमि बजते मृदंग की उच्च मंगल-ध्वनि की गति पर जिनका प्रचण्ड ताण्डव प्रवर्तित है — वे शिव जयशील हों।
May Shiva be victorious — whose terrible forehead-fire blazes fanned by the breath of his roaming, whirling serpents; who performs his fierce Tandava dance set into motion by the magnificent auspicious 'dhimid dhimid dhimid' rhythm of the great mridanga.
दृषद्विचित्रतल्पयोर्भुजङ्गमौक्तिकस्रजोर्-
गरिष्ठरत्नलोष्ठयोः सुहृद्विपक्षपक्षयोः ।
तृणारविन्दचक्षुषोः प्रजामहीमहेन्द्रयोः
समप्रवृत्तिकः कदा सदाशिवं भजाम्यहम् ॥ १२॥
dṛṣad-vicitra-talpayoḥ bhujaṅga-mauktikaṃ-srajor-
gariṣṭha-ratna-loṣṭhayoḥ suhṛd-vipakṣa-pakṣayoḥ |
tṛṇā-ravinda-cakṣuṣoḥ prajā-mahī-mahendrayoḥ
sama-pravṛttikaḥ kadā sadāśivaṃ bhajāmyaham ||
Drishad-vichitra-talpayoh bhujanga-mauktikam-srajoh; Garishtha-ratna-loshthayoh suhrid-vipaksha-pakshhayoh; Trinaravinda-chakshushoh praja-mahi-mahendrayoh, sama-pravrittikah kada Sadashivam bhajaamy-aham
पत्थर और सुन्दर शय्या में, सर्प और मोतियों की माला में, श्रेष्ठ रत्न और मिट्टी के ढेले में, मित्र और शत्रु पक्ष में, तृण और कमलनयनी सुन्दरी में, सामान्य प्रजा और पृथ्वी के महाराज में — समान दृष्टि रखता हुआ मैं कब सदाशिव को भजूँगा?
When shall I, treating alike a rough stone and a fine bed, a serpent and a pearl-garland, a great jewel and a clod of clay, friend and foe, a blade of grass and a lotus, a commoner and a king — with equal mind worship the eternal Shiva?
कदा निलिम्पनिर्झरीनिकुञ्जकोटरे वसन्
विमुक्तदुर्मतिः सदा शिरःस्थमञ्जलिं वहन् ।
विलोललोललोचनो ललामभाललग्नकः
शिवेति मन्त्रमुच्चरन् कदा सुखी भवाम्यहम् ॥ १३॥
kadā nilimpa-nirjharī-nikuñja-koṭare vasan
vimuktadurmatih sadā śiraḥ-stha-mañjaliṃ vahan |
vilola-lola-locano lalāma-bhāla-lagnakaḥ
śiveti mantramuccaran kadā sukhī bhavāmyaham ||
Kada nilimpa-nirjhari-nikunja-kotare vasan, vimukta-durmatih sada shirahstha-manjjalim vahan; Vilola-lola-lochano lalama-bhala-lagnakah, Shiveti mantram-uchcharan kada sukhi bhavaamy-aham
कब मैं गंगा-तट के निकुंज के कोटर में वास करता हुआ, दुर्बुद्धि से मुक्त होकर, सिर पर अंजलि धारण किये, (भक्ति से) विह्वल-चंचल नेत्रोंवाला होकर, सुन्दर ललाटवाले शिव में ध्यान लगाये “शिव-शिव” मन्त्र का उच्चारण करता हुआ सुखी होऊँगा?
Dwelling in the hollow of the Ganga's grove, freed from ill-intent, forever holding folded hands upon my head, with eyes eagerly fixed on his beautiful forehead — uttering the mantra 'Shiva' — when shall I become happy?
निलिम्पनाथनागरीकदम्बमौलमल्लिका-
निगुम्फनिर्भरक्षरन्मधूष्णिकामनोहरः ।
तनोतु नो मनोमुदं विनोदिनीमहर्निशं
परश्रियः परं पदं तदङ्गजत्विषां चयः ॥ १४॥
nilimpa-nātha-nāgarī-kadamba-maula-mallikā-
nigumpha-nirbhara-kṣaran-madhū-ṣṇikā-manohare |
tanotu no manomudaṃ vinodanī-maharniśaṃ
para-śriyaḥ paraṃ padaṃ tad-aṅgaja-tviṣāṃ cayaḥ ||
Nilimpa-natha-nagari-kadamba-maula-mallika-nigumpha-nirbhara-ksharan-madhooshnika-manohare; Tanotu no manomoodam vinodini-maharrnisham, para-shriyah param padam tadangaja-tvishaam chayah
देवांगनाओं के जूड़ों में गुँथे मल्लिका-कदम्ब से झरते मकरन्द की सुगन्धित धारा से मनोहर, परम शोभा के परम पद-स्वरूप उन शिव के अंगों की कान्तियों का समूह — हमें रात-दिन आनन्द देनेवाली मनोविनोदिनी प्रसन्नता प्रदान करे।
May the splendour of Shiva's form — beautiful with the dripping honey of densely woven kadamba and jasmine flower-garlands from the celestial gardens — bestow on us delight of heart night and day, reaching the supreme state of transcendent glory.
प्रचण्डवाडवानलप्रभाशुभप्रचारणी
महाष्टसिद्धिकामिनीजनाऽवहूतजल्पना ।
विमुक्तवामलोचनाविवाहकालिकध्वनिः
शिवेति मन्त्रभूषणा जगज्जयाय जायताम् ॥ १५॥
pracaṇḍa-vāḍavānala-prabhā-śubha-pracāraṇī
mahā-aṣṭa-siddhi-kāminī-janā-'vahūta-jalpanā |
vimuktā-vāma-locanā-vivāha-kālika-dhvaniḥ
śiveti mantra-bhūṣaṇā jagaj-jayāya jāyatām ||
Prachanda-vadavanala-prabha-shubha-pracharani, maha-ashta-siddhi-kamini-jana-'vahuta-jalpana; Vimukta-vama-lochana-vivaha-kalika-dhvanih, Shiveti mantra-bhooshana jagaj-jayaya jayatam
प्रचण्ड वडवानल की प्रभा-सी शुभ का प्रसार करनेवाली, आठ महासिद्धि-रूपी कामिनियों द्वारा आदर से वरण की गई, मुक्त-केशी वामलोचना पार्वती के विवाह-काल की मंगल-ध्वनिवाली, “शिव” इस मन्त्र से विभूषित (यह स्तुति) जगत की विजय के लिए हो।
May the mantra-jewel 'Shiva' — which is the blessed spreading of the terrible submarine fire's radiance, the whispering that summons the beloved women of the eight great Siddhis, and the auspicious wedding-sound of the free-gazed Parvati — arise for the victory of the world.
Phala-Shruti — Fruit of Recitation
इमं हि नित्यमेवमुक्तमुत्तमोत्तमं स्तवं
पठन्स्मरन्ब्रुवन्नरो विशुद्धिमेतिसन्ततम् ।
हरे गुरौ सुभक्तिमाशु याति नाऽन्यथा गतिं
विमोहनं हि देहिनां सुशङ्करस्य चिन्तनम् ॥ १६॥
imaṃ hi nityamevam-uktam-uttamottamaṃ stavaṃ
paṭhan-smaran-bruvan-naro viśuddhimeti santatam |
hare gurau subhaktimāśu yāti nā'nyathā gatiṃ
vimohanaṃ hi dehinām su-śaṅkarasya cintanam ||
Imam hi nityam-evam-uktam-uttamottamam stavam, pathan-smaran-bruvan-naro vishuddhi-meti santatam; Hare gurau subhaktim-ashu yati na'nyatha gatim, vimaohanam hi dehinam su-shankarasya chintanam
जो मनुष्य इस प्रकार कहे गये इस उत्तमोत्तम स्तोत्र का नित्य पाठ, स्मरण और कथन करता है, वह सदा विशुद्ध रहता है और शीघ्र ही गुरु-स्वरूप हर में सुदृढ़ भक्ति पाता है; उसकी अन्य गति नहीं होती — क्योंकि शिव का चिन्तन देहधारियों के मोह का नाश करनेवाला है।
One who reads, remembers, or recites this foremost hymn continuously attains lasting purity; he speedily gains sincere devotion to Shiva the Guru, and no other fate awaits him — for meditation on the gracious Shankara is the supreme enchantment for all embodied beings.
पूजावसानसमये दशवक्त्रगीतं
यः शम्भुपूजनपरं पठति प्रदोषे ।
तस्य स्थिरां रथगजेन्द्रतुरङ्गयुक्तां
लक्ष्मीं सदैव सुमुखीं प्रददाति शम्भुः ॥ १७॥
pūjā-avasāna-samaye daśa-vaktra-gītaṃ
yaḥ śambhu-pūjana-paraṃ paṭhati pradoṣe |
tasya sthirāṃ ratha-gajendra-turaṅga-yuktāṃ
lakṣmīṃ sadaiva sumukhīṃ pradadāti śambhuḥ ||
Pooja-avasana-samaye dasha-vaktra-geetam, yah shambhu-poojana-param pathati pradoshe; Tasya sthiram ratha-gajendra-turanga-yuktam, lakshmim sadaiva sumukhim pradadati Shambhuh
जो पूजा की समाप्ति के समय, प्रदोष-काल में, रावण द्वारा गाये गये इस शम्भु-पूजा-परक स्तोत्र का पाठ करता है, उसे शम्भु रथ, गजराज और अश्वों से युक्त, सदा अनुकूल रहनेवाली स्थिर लक्ष्मी प्रदान करते हैं।
Whoever, devoted to the worship of Shambhu, recites at dusk this hymn composed by the ten-faced one (Ravana), at the close of his puja — Shambhu perpetually grants him a lasting Lakshmi (prosperity) endowed with chariots, lordly elephants, and horses. (In Vasantatilakā metre.)