Backवापस

Shri Shiva

शिव मृत्युञ्जय स्तोत्रम्

Shiva Mrityunjaya Stotram

Padma Purāṇa, Uttara-khaṇḍa; the first eight verses are Mārkaṇḍeya's Candraśekharāṣṭakam (Śiva-rahasya tradition)

The death-conquering hymn — eight verses with the defiant refrain "what can Yama do to me?" recalling how Śiva kicked Death himself to save the boy-sage Mārkaṇḍeya, followed by the eight "namāmi śirasā devam" salutations. Recited for protection from untimely death, grave illness and fear, especially on Mahāśivarātri and Mondays.

रत्नसानुशरासनं रजताद्रिशृङ्गनिकेतनं शिञ्जिनीकृतपन्नगेश्वरमच्युतानलसायकम् । क्षिप्रदग्धपुरत्रयं त्रिदशालयैरभिवन्दितं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ १॥

ratna-sānu-śarāsanaṃ rajatādri-śṛṅga-niketanaṃ śiñjinī-kṛta-pannageśvaram-acyutānala-sāyakam | kṣipra-dagdha-pura-trayaṃ tridaśālayair-abhivanditaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||1||

Ratna-saanu-sharaasanam rajataadri-shringa-niketanam, shinjinee-krita-pannageshvaram achyutaanala-saayakam; kshipra-dagdha-pura-trayam tridashaalayair abhivanditam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जिन्होंने रत्नमय मेरु को धनुष, नागराज वासुकि को प्रत्यञ्चा और अग्निरूप विष्णु को बाण बनाकर क्षण-भर में त्रिपुर को भस्म कर दिया; जो रजताद्रि (कैलास) के शिखर पर निवास करते हैं और समस्त देवताओं से वन्दित हैं — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Who made jewelled Meru his bow, the serpent-king his bowstring, and Viṣṇu-as-fire his arrow, and in an instant burnt the triple city; who dwells on the silver mountain's peak, revered by all the hosts of heaven — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

पञ्चपादपपुष्पगन्धिपदाम्बुजद्वयशोभितं भाललोचनजातपावकदग्धमन्मथविग्रहम् । भस्मदिग्धकलेवरं भवनाशिनं भवमव्ययं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ २॥

pañca-pādapa-puṣpa-gandhi-padāmbuja-dvaya-śobhitaṃ bhāla-locana-jāta-pāvaka-dagdha-manmatha-vigraham | bhasma-digdha-kalevaraṃ bhava-nāśinaṃ bhavam-avyayaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||2||

Pancha-paadapa-pushpa-gandhi-padaambuja-dvaya-shobhitam, bhaala-lochana-jaata-paavaka-dagdha-manmatha-vigraham; bhasma-digdha-kalevaram bhava-naashinam bhavam avyayam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जिनके दोनों चरण-कमल पाँच कल्पवृक्षों के पुष्पों की गन्ध से सुशोभित हैं; जिन्होंने ललाट-नेत्र से उत्पन्न अग्नि से कामदेव की देह भस्म कर दी; जिनका शरीर भस्म से अनुलिप्त है — उन भव-नाशक, अविनाशी भव की — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Whose two lotus feet are fragrant with the blossoms of the five celestial trees; who burnt Kāma's body with the fire born of his brow-eye; whose frame is smeared with ash — the imperishable Bhava, destroyer of worldly being — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

मत्तवारणमुख्यचर्मकृतोत्तरीयमनोहरं पङ्कजासनपद्मलोचनपूजिताङ्घ्रिसरोरुहम् । देवसिन्धुतरङ्गशीकरसिक्तशीतजटाधरं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ३॥

matta-vāraṇa-mukhya-carma-kṛtottarīya-manoharaṃ paṅkajāsana-padma-locana-pūjitāṅghri-saroruham | deva-sindhu-taraṅga-śīkara-sikta-śīta-jaṭā-dharaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||3||

Matta-vaarana-mukhya-charma-kritottareeya-manoharam, pankajaasana-padma-lochana-poojitaanghri-saroruham; deva-sindhu-taranga-sheekara-sikta-sheeta-jataa-dharam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जो मतवाले गजासुर के चर्म का उत्तरीय धारण कर मनोहर लगते हैं; जिनके चरण-कमल ब्रह्मा और विष्णु से पूजित हैं; जिनकी शीतल जटाएँ देव-नदी गंगा की तरंगों के जल-कणों से भीगी हैं — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Charming in his upper garment of the great mad elephant's hide; his lotus feet worshipped by the lotus-seated Brahmā and the lotus-eyed Viṣṇu; his cool matted locks sprinkled by the spray of the celestial river's waves — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

कुण्डलीकृतकुण्डलीश्वरकुण्डलं वृषवाहनं नारदादिमुनीश्वरस्तुतवैभवं भुवनेश्वरम् । अन्धकान्तकमाश्रितामरपादपं शमनान्तकं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ४॥

kuṇḍalī-kṛta-kuṇḍalīśvara-kuṇḍalaṃ vṛṣa-vāhanaṃ nāradādi-munīśvara-stuta-vaibhavaṃ bhuvaneśvaram | andhakāntakam-āśritāmara-pādapaṃ śamanāntakaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||4||

Kundalee-krita-kundaleeshvara-kundalam vrisha-vaahanam, naaradaadi-muneeshvara-stuta-vaibhavam bhuvaneshvaram; andhakaantakam aashritaamara-paadapam shamanaantakam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जिन्होंने नागराज को कुण्डल बनाकर कानों में धारण किया है; वृषभ जिनका वाहन है; नारद आदि मुनीश्वर जिनके वैभव की स्तुति करते हैं; जो भुवनेश्वर हैं, अन्धकासुर के अन्तक हैं, शरणागतों के कल्पवृक्ष हैं और यम के भी अन्त करनेवाले हैं — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Who wears the serpent-king coiled as his earring; whose mount is the bull; whose glory Nārada and the lords of sages hymn; Lord of the worlds, slayer of Andhaka, wish-tree to those who take shelter, ender even of Death — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

यक्षराजसखं भगाक्षिहरं भुजङ्गविभूषणं शैलराजसुतापरिष्कृतचारुवामकलेवरम् । क्ष्वेडनीलगलं परश्वधधारिणं मृगधारिणं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ५॥

yakṣa-rāja-sakhaṃ bhagākṣi-haraṃ bhujaṅga-vibhūṣaṇaṃ śaila-rāja-sutā-pariṣkṛta-cāru-vāma-kalevaram | kṣveḍa-nīla-galaṃ paraśvadha-dhāriṇaṃ mṛga-dhāriṇaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||5||

Yaksha-raaja-sakham bhagaakshi-haram bhujanga-vibhooshanam, shaila-raaja-sutaa-parishkrita-chaaru-vaama-kalevaram; kshveda-neela-galam parashvadha-dhaarinam mriga-dhaarinam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जो यक्षराज कुबेर के सखा हैं, भग देवता की आँखें हरनेवाले हैं, सर्पों के आभूषण धारण करते हैं; जिनका सुन्दर वाम अंग पर्वतराज-पुत्री पार्वती से सुशोभित है; विष से नीले कण्ठवाले, परशु और मृग धारण करनेवाले — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Friend of the Yakṣa-king, who plucked out Bhaga's eyes, adorned with serpents; whose graceful left half is adorned by the mountain-king's daughter; his throat blue with poison, bearing the axe and the deer — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

भेषजं भवरोगिणामखिलापदामपहारिणं दक्षयज्ञविनाशिनं त्रिगुणात्मकं त्रिविलोचनम् । भुक्तिमुक्तिफलप्रदं निखिलाघसङ्घनिबर्हणं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ६॥

bheṣajaṃ bhava-rogiṇām-akhilāpadām-apahāriṇaṃ dakṣa-yajña-vināśinaṃ tri-guṇātmakaṃ tri-vilocanam | bhukti-mukti-phala-pradaṃ nikhilāgha-saṅgha-nibarhaṇaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||6||

Bheshajam bhava-roginaam akhilaapadaam apahaarinam, daksha-yajna-vinaashinam tri-gunaatmakam tri-vilochanam; bhukti-mukti-phala-pradam nikhilaagha-sangha-nibarhanam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जो भव-रोगियों की औषधि हैं, समस्त आपदाओं को हरनेवाले हैं, दक्ष-यज्ञ के विनाशक हैं, त्रिगुणात्मक और त्रिनेत्र हैं; भोग और मोक्ष — दोनों फल देनेवाले हैं और समस्त पाप-समूहों का नाश करनेवाले हैं — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

The medicine of those sick with worldly existence, remover of every calamity, destroyer of Dakṣa's sacrifice, of the three guṇas, three-eyed; bestower of both enjoyment and liberation, annihilator of every host of sins — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

भक्तवत्सलमर्चतां निधिमक्षयं हरिदम्बरं सर्वभूतपतिं परात्परमप्रमेयमनूपमम् । भूमिवारिनभोहुताशनसोमपालितस्वाकृतिं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ७॥

bhakta-vatsalam-arcatāṃ nidhim-akṣayaṃ harid-ambaraṃ sarva-bhūta-patiṃ parātparam-aprameyam-anūpamam | bhūmi-vāri-nabho-hutāśana-soma-pālita-svākṛtiṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||7||

Bhakta-vatsalam archataam nidhim akshayam harid-ambaram, sarva-bhoota-patim paraatparam aprameyam anoopamam; bhoomi-vaari-nabho-hutaashana-soma-paalita-svaakritim, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जो भक्तवत्सल हैं, पूजा करनेवालों के अक्षय निधि हैं, दिशाएँ ही जिनके वस्त्र हैं; जो समस्त प्राणियों के स्वामी, परात्पर, अप्रमेय और अनुपम हैं; पृथ्वी, जल, आकाश, अग्नि और चन्द्र — इन रूपों में जिनकी अपनी मूर्ति पल रही है — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Tender to his devotees, the inexhaustible treasure of those who worship, clothed in the quarters of space; Lord of all beings, higher than the highest, immeasurable, incomparable; whose own form is sustained as earth, water, sky, fire and moon — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

विश्वसृष्टिविधायिनं पुनरेव पालनतत्परं संहरन्तमथ प्रपञ्चमशेषलोकनिवासिनम् । क्रीडयन्तमहर्निशं गणनाथयूथसमावृतं चन्द्रशेखरमाश्रये मम किं करिष्यति वै यमः ॥ ८॥

viśva-sṛṣṭi-vidhāyinaṃ punar-eva pālana-tatparaṃ saṃharantam-atha prapañcam-aśeṣa-loka-nivāsinam | krīḍayantam-aharniśaṃ gaṇanātha-yūtha-samāvṛtaṃ candraśekharam-āśraye mama kiṃ kariṣyati vai yamaḥ ||8||

Vishva-srishti-vidhaayinam punar eva paalana-tatparam, samharantam atha prapancham ashesha-loka-nivaasinam; kreedayantam aharnisham gananaatha-yootha-samaavritam, Chandrashekharam aashraye mama kim karishyati vai Yamah.

जो विश्व की सृष्टि करते हैं, फिर उसके पालन में तत्पर रहते हैं, और अन्त में प्रपंच का संहार करते हैं; जो समस्त लोकों में निवास करते हैं और गणनायकों के दलों से घिरे अहर्निश क्रीड़ा करते रहते हैं — मैं उन चन्द्रशेखर की शरण लेता हूँ; फिर यम मेरा क्या कर लेगा?

Who ordains the world's creation, is then intent on its preservation, and at last withdraws the manifold universe; dweller in all the worlds, sporting day and night surrounded by the troops of gaṇa-lords — in that moon-crested Lord I take refuge; what then can Yama do to me?

रुद्रं पशुपतिं स्थाणुं नीलकण्ठमुमापतिम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ ९॥

rudraṃ paśupatiṃ sthāṇuṃ nīlakaṇṭham-umāpatim | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||9||

Rudram pashupatim sthaanum neelakantham umaapatim, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो रुद्र हैं, पशुपति हैं, स्थाणु (अचल) हैं, नीलकण्ठ हैं, उमापति हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Rudra, Lord of creatures, the immovable Sthāṇu, blue-throated, Umā's consort — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

कालकण्ठं कलामूर्तिं कालाग्निं कालनाशनम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १०॥

kāla-kaṇṭhaṃ kalā-mūrtiṃ kālāgniṃ kāla-nāśanam | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||10||

Kaala-kantham kalaa-moortim kaalaagnim kaala-naashanam, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो कालकण्ठ हैं, कलाओं की मूर्ति हैं, कालाग्नि-रूप हैं और काल के भी नाशक हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Dark-throated, the embodiment of all arts, the fire of Time, the destroyer of Time itself — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

नीलकण्ठं विरूपाक्षं निर्मलं निरुपद्रवम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ ११॥

nīlakaṇṭhaṃ virūpākṣaṃ nirmalaṃ nirupadravam | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||11||

Neelakantham viroopaaksham nirmalam nirupadravam, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो नीलकण्ठ हैं, विरूपाक्ष (विलक्षण नेत्रोंवाले) हैं, निर्मल और उपद्रवरहित हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Blue-throated, of uncommon eyes, stainless, free of all affliction — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

वामदेवं महादेवं लोकनाथं जगद्गुरुम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १२॥

vāmadevaṃ mahādevaṃ loka-nāthaṃ jagad-gurum | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||12||

Vaamadevam mahaadevam loka-naatham jagad-gurum, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो वामदेव हैं, महादेव हैं, लोकों के नाथ और जगत के गुरु हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Vāmadeva, the great God, Lord of the worlds, teacher of the universe — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

देवदेवं जगन्नाथं देवेशमृषभध्वजम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १३॥

deva-devaṃ jagannāthaṃ deveśam-ṛṣabha-dhvajam | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||13||

Deva-devam jagannaatham devesham rishabha-dhvajam, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो देवों के देव हैं, जगन्नाथ हैं, देवेश्वर हैं और वृषभ जिनकी ध्वजा है — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

God of gods, Lord of the universe, sovereign of the gods, whose banner bears the bull — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

अनन्तमव्ययं शान्तमक्षमालाधरं हरम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १४॥

anantam-avyayaṃ śāntam-akṣamālā-dharaṃ haram | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||14||

Anantam avyayam shaantam akshamaalaa-dharam haram, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो अनन्त, अविनाशी और शान्त हैं, अक्षमाला धारण करनेवाले हर हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Endless, imperishable, tranquil — Hara, bearer of the rosary — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

आनन्दं परमं नित्यं कैवल्यपदकारणम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १५॥

ānandaṃ paramaṃ nityaṃ kaivalya-pada-kāraṇam | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||15||

Aanandam paramam nityam kaivalya-pada-kaaranam, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो परम आनन्द-स्वरूप, नित्य और कैवल्य-पद के कारण हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Supreme bliss itself, eternal, the cause of the state of final liberation — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

स्वर्गापवर्गदातारं सृष्टिस्थित्यन्तकारिणम् । नमामि शिरसा देवं किं नो मृत्युः करिष्यति ॥ १६॥

svargāpavarga-dātāraṃ sṛṣṭi-sthity-anta-kāriṇam | namāmi śirasā devaṃ kiṃ no mṛtyuḥ kariṣyati ||16||

Svargaapavarga-daataaram srishti-sthity-anta-kaarinam, namaami shirasaa devam kim no mrityuh karishyati.

जो स्वर्ग और मोक्ष देनेवाले हैं तथा सृष्टि, स्थिति और संहार करनेवाले हैं — उन देव को मैं सिर झुकाकर प्रणाम करता हूँ; फिर मृत्यु हमारा क्या कर लेगी?

Giver of heaven and liberation, worker of creation, preservation and dissolution — I bow my head to that God; what then can Death do to us?

Colophon

॥ इति श्रीपद्मपुराणान्तर्गते उत्तरखण्डे श्रीमृत्युञ्जयस्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrī-padma-purāṇāntargate uttara-khaṇḍe śrī-mṛtyuñjaya-stotraṃ sampūrṇam ||

Iti Shri-Padma-puraanaantargate Uttara-khande Shri-Mrityunjaya-stotram sampoornam.

इस प्रकार श्रीपद्मपुराण के उत्तरखण्ड में कहा गया श्रीमृत्युञ्जय स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।

Thus ends the Śrī Mṛtyuñjaya Stotram from the Uttara-khaṇḍa of the Padma Purāṇa.

Frequently asked questions

What is the Shiva Mrityunjaya Stotram?

Shiva Mrityunjaya Stotram (शिव मृत्युञ्जय स्तोत्रम्) is a stotram dedicated to Shiva. A Stotram is a hymn of praise in Sanskrit verse that glorifies a deity and is recited to earn merit and the deity's grace.

Which deity is the Shiva Mrityunjaya Stotram dedicated to?

The Shiva Mrityunjaya Stotram is dedicated to Shiva.

Is the Shiva Mrityunjaya Stotram available in Hindi and English?

Yes. On Adiveda the Shiva Mrityunjaya Stotram is given verse by verse in Devanagari (the original Hindi/Sanskrit script) with Roman (IAST) transliteration, simple phonetics and a clear English meaning, so you can read, pronounce and understand every line.

What is the source of the Shiva Mrityunjaya Stotram?

The Shiva Mrityunjaya Stotram is drawn from Padma Purāṇa, Uttara-khaṇḍa; the first eight verses are Mārkaṇḍeya's Candraśekharāṣṭakam (Śiva-rahasya tradition).

Can I read the Shiva Mrityunjaya Stotram online for free?

Yes - the Shiva Mrityunjaya Stotram is free to read online at Adiveda, formatted for mobile, for devotees in India and around the world.